Herr talman! Låt mig börja med Carina Häggs frå-
ga för den var väldigt speciell. Det är så att under-
hållsstödet går till vårdnadshavaren och skall gå till
samma adress som det barn det gäller bor under. Vi är
medvetna om den här problematiken. Jag kan inte i
dag ge några besked om vad vi skall göra åt det här,
men våra jurister håller på att titta på detta. Det här är
ett speciellt fall. Det är mitt svar till Carina Hägg.
Jag har försökt att svara på Sigge Godins frågor i
interpellationssvaret. Jag tycker att de frågor som
ställdes i debatten är väl besvarade. Men låt mig göra
det hela ännu litet tydligare. Vi har debatterat denna
fråga flera gånger. Detta är en reform som har arbetats
fram under lång tid. Flera regeringar har tittat på hur
man skulle kunna förändra stödet till barn med särle-
vande föräldrar. Nu har vi ett nytt system med de
barnsjukdomar som nya system har. Samtidigt måste
ett nytt system få sätta sig. Man kan inte förvänta sig
att få slutliga resultat snabbt. Det kommer att ta tid.
Nu har Riksförsäkringsverket utvärderat frågan,
och vi är på väg att få den tredje rapporten. Jag har
precis som Sigge Godin inte läst den ännu. Rapporten
skall överlämnas inom de närmaste dagarna till depar-
tementet.
Precis som jag säger i svaret kommer vi att titta på
förslagen, men vi kommer också att sända dem på
remiss. Vi tycker att det är viktigt att få in synpunkter
på dessa tankar och på möjligheterna att hitta lösning-
ar - om vi nu finner det rimligt - på en del av dessa
punkter.
Det kommer också att tillsättas en arbetsgrupp in-
om Regeringskansliet som skall se på den grundläg-
gande kalkylen i systemet. Vi har ett överskridande
för 1997 och ett prognostiserat överskridande för
1998. Vi vill gärna undersöka detta mera i detalj för
att bättre förstå varför det är ett underskott. Nära
80 % av det debiterade underlaget får vi in i dag. Den
stora förändringen är ju att många fler tar ansvar för
sina barns ekonomiska situation. Med det gamla sys-
temet var det 34 % som inte betalade någonting alls.
Nu har den siffran gått ned till 17 %.
Sammantaget är det nya systemet i dag 500 miljo-
ner kronor billigare än det gamla systemet. Det beror
dels på att det är fler som betalar, dels på att det sker
en årlig omprövning, vilket man inte alls hade i det
gamla systemet. Det är alltså viktigt att få sagt att
dagens system är billigare.
Vi vill framför allt åstadkomma ett förändrat syn-
sätt med denna reform, ett synsätt som innebär att det
i första hand är föräldrarna som är ansvariga för sina
barns försörjning.