Hoppa till innehåll
PRESS
Swisha

Frivilligt stöd

Stöd med Swish

Stödet är frivilligt och påverkar aldrig redaktionella beslut.

Mottagare: Simon Axelsson

Lämna tomt för att välja belopp i Swish. Bankens beloppsgränser gäller.

Öppna Swish

Kontrollera att mottagarnamnet är Simon Axelsson och att beloppet stämmer i Swish innan du godkänner med BankID. Meddelande: PRESS0.

Swish till Simon Axelsson, 0761860127
Skanna QR-koden med Swish eller mobilkameran.

Du kan också öppna Swish själv och fylla i numret. Den här sidan kan inte kontrollera om en direkt Swish-betalning har genomförts. Kontrollera betalningen i Swish eller hos din bank.

Fler sätt att stödja PRESS0

Utforska PRESS0 · områden, sidor och verktyg
Anförande · kammaren

Svar på interpellation 1997/98:214 om underhållsstödet

Statsrådet MAJ-INGER KLINGVALL (s), 1998-03-24 (riksmöte 1997/98).

Talarens profil: röster, uttalanden och ansvar

Herr talman! Sigge Godin har frågat mig om re-

geringen avser att komma med förslag till ändringar

som gör att återbetalningsbeloppet kan bestämmas

utifrån en mer aktuell inkomst. Sigge Godin har vida-

re frågat om regeringen avser att komma med förslag

till administrativa förändringar på de punkter som

Riksförsäkringsverket anser är möjliga i nuläget samt

när regeringen kommer att göra en total översyn av

underhållsstödet.

Jag vill börja med att besvara frågan om en över-

syn av underhållsstödet. I regleringsbrevet för bud-

getåret 1997 gav regeringen Riksförsäkringsverket i

uppdrag att utvärdera effekter och resultat av det nya

underhållsstödssystemet. Den rapport som Sigge

Godin hänvisar till och den tidigare avlämnade rap-

porten, som behandlade själva genomförandet av

reformen, ingår i denna översyn. En tredje och slutlig

rapport kommer att överlämnas till regeringen i slutet

av denna månad.

I den nyligen avlämnade rapporten konstaterar

verket att enligt dess uppfattning har de nya reglerna

påtagliga fördelar jämfört med reglerna om bidrags-

förskott. Riksförsäkringsverket gör också bedömning-

en att det nya systemet har varit i gång för kort tid för

att det redan nu skall föreslå några genomgripande

förändringar av regelverket. Verket framhåller också

att IT-resurserna till stora delar är intecknade för att

klara sekelskiftesproblematiken samt för att bygga

upp ett nytt pensionssystem.

I rapporten lämnas dock vissa förslag till rege-

ländringar som bedöms kunna genomföras. De inne-

bär inga eller begränsade förändringar i ADB-

systemet. Verket lämnar också några förslag till för-

ändrade regler där ikraftträdandet bör anpassas till att

ADB-systemen har omarbetats. Vidare pekar Riksför-

säkringsverket på några områden som enligt dess

uppfattning behöver belysas ytterligare. Exempel

härpå är grundavdragets storlek och reglerna för un-

derhållsstöd när barn bor växelvis hos båda föräldrar-

na.

Socialdepartementet kommer inom kort att sända

ut den aktuella rapporten på remiss för att i sedvanlig

ordning inhämta synpunkter från berörda myndigheter

och organisationer. Om det visar sig lämpligt kommer

även den rapport som lämnas i slutet av mars att re-

missbehandlas.

Under våren kommer en särskild arbetsgrupp in-

om Regeringskansliet att bereda Riksförsäkringsver-

kets rapporter. Arbetsgruppen kommer också att be-

reda socialförsäkringsutskottets uttalande att rege-

ringen bör återkomma till riksdagen med förslag till

jämkningsregler vid fastställande av återbetalnings-

skyldigheten. Arbetsgruppen kommer också att pröva

om andra förslag till regeländringar skall arbetas

fram.

När det gäller Sigge Godins fråga om huruvida re-

geringen avser att återkomma med förslag som gör att

återbetalningsskyldigheten kan bestämmas utifrån en

mer aktuell inkomst vill jag först påminna om de

resonemang som fördes i propositionen om under-

hållsstöd. Där sägs bl.a. att reglerna för återbetal-

ningsskyldighet bör vara förutsebara och enkla och att

underlaget för procentberäkningen bör vara lätt att få

fram och att kontrollera.

Att regeringen valde att utgå från den senaste tax-

eringen när återbetalningsskyldigheten skall bestäm-

mas berodde med andra ord inte på någon slump utan

föregicks av noggranna överväganden av olika alter-

nativ. Genom att utgå ifrån taxerad inkomst behöver

försäkringskassan inte invänta uppgifter från den

underhållsskyldige om en uppskattad inkomst. Den

behöver inte heller stämmas av efteråt mot fastställd

taxerad inkomst för att se om beloppet var det korrek-

ta. De återbetalningsskyldiga riskerar inte heller att

efter två år upptäcka att de bedömt inkomsten till ett

för lågt belopp och därefter tvingas betala ytterligare

pengar till staten samtidigt med återbetalningsbelop-

pet för det innevarande året.

För de allra flesta är inkomsten ungefär densamma

som för två år sedan eller kanske något högre. För att

underlätta för de återbetalningsskyldiga som i vissa

situationer, t.ex. vid arbetslöshet, kan ha svårt att

betala det fastställda återbetalningsbeloppet infördes

därför möjligheten att helt eller delvis få anstånd med

betalningen.

Debatten

Hämtad sida: 11

11 rader

Källa: Sveriges riksdag. Originalet hos riksdagen Källfil hämtad 2026-10-13.

Statsrådet MAJ-INGER KLINGVALL (s): Svar på interpellation 1997/98:214 om underhållsstödet (1998-03-24) — PRESS0