Herr talman! Jag som alltid har levt i tron att vårdköerna handlade om att det var för få anställda på sjukhusen, att man inte hann med i den utsträckning som man skulle önska.
Jag trodde också att de pengar som den förra regeringen anslog till äldreomsorgen för just kompetensutveckling var något som var ganska självklart och att det behövs kompetens inom äldreomsorgen men också fler anställda. Men ni drar bort pengarna för kompetensutveckling och ni fryser statsbidragen till kommunerna. Ni gör allt vad ni kan för att motverka kvalitetsförbättringarna. Och, som jag sade, landstingen har väldigt stora kostnadsökningar framför sig.
Jag skulle vilja ta upp en annan aspekt. Anna Lilliehöök pratar om att det kan bli problem med att rekrytera och att det är högkonjunktur just nu. Jag skulle vilja påminna Anna Lilliehöök om att i Norrsundet läggs ett stort pappersbruk ned. Det är 325 arbetstillfällen som försvinner i en ort med tusen personer. Vi ser samma sak med många uppsägningar i Klippan, Hallstavik, Seskarö och så vidare. Till detta kommer regeringens politik med nedläggning av försäkringskassekontor och skattekontor. Man tar bort arbetsmarknadsåtgärder och vuxenutbildning och fryser statsbidragen till kommunerna.
Hur ska de kommuner som är berörda kunna fixa det här när regeringen inte på något sätt ser de problem som finns, inte vill delta i processen utan bara pratar om att det är högkonjunktur och att det blir rekryteringsproblem. Snacka om att blunda för verkligheten, Anna Lilliehöök!
Jag är mycket besviken på den här regeringen. Vi har försökt få ansvarig minister att besöka Gävle kommun för att sätta sig in i den situation som råder i Norrsundet. Ministern har inte ens svarat på inbjudan. Det är en väldig besvikelse.
Kan du nu förklara för mig hur allt detta ska leda till kvalitetsförbättringar? Information löser definitivt inte problemen. Jag trodde att det fanns en sorts enighet om att pengar kan vara en god lösning om man vill anställa fler i välfärden. Det är väl ändå löner som kostar, eller?