Fru talman! Det går bra för Sverige. Det går också bra för Sveriges kommuner och landsting. Man gör i år ett beräknat överskott på 13 000 miljoner kronor.
Fru talman! Grunden för en bra ekonomi är många saker. Det kräver att den arbetsföra befolkningen har jobb, det kräver att myglet och svartjobben försvinner, och det kräver en aktiv och målinriktad kommun- och landstingsledning. För att alla kommuner ska ha lika förutsättningar kräver det också ett skatteutjämningssystem som är rättvist.
Fru talman! Alliansregeringen har lagt grunden för den positiva utvecklingen genom satsningar på jobbskatteavdragen 1 och 2. Det är satsningar på ungdomsjobb. Det är satsningar på nyfriskjobb. Listan kan göras lång.
Alliansregeringen har alltså aktivt tagit sig an arbetet med att öka antalet arbetade timmar i samhället, vilket lägger grunden för en bra ekonomi och därmed ger förutsättningar för ett bra välfärdsutbud i kommun- och landstingssektorn. I år ökar antalet arbetade timmar med i storleksordningen 3 procent och beräknas nästa år öka med ytterligare 1,3 procent. Inte sedan 60-talet har i haft en så hög andel arbetade timmar som nu.
Det är en annan inriktning än under de senaste fyra åren med en s-regering. Det var då andelen långtidsarbetslösa kvinnor ökade med 55,2 procent, det var då andelen långtidsarbetslösa funktionshindrade ökade med 77,3 procent, och det var då andelen ungdomar mellan 20 och 24 år i Amsåtgärder ökade med 50,4 procent. Det var en skrämmande utveckling som nu alliansregeringen gör allt för att vända, och vi är på god väg.
Alla de här frågorna är primära diskussionsfrågor i landets kommuner och landsting. Det är frågor som direkt påverkar den kommunala ekonomin.
Fru talman! Kommunalekonomisk planering kräver långsiktiga spelregler. Även om den ekonomiska situationen ser bra ut i dag kan vi skönja problem. Här behövs en fördjupad diskussion om penninganvändning i kommuner och landsting utifrån ett välfärdsperspektiv. Vi kan redan i dag skönja att landstingen kan få ekonomiska bekymmer 2010 och kommunerna ett par år senare, om vi ser till den långsiktiga planeringen.
Här gäller det att ha framförhållning, för svaret på problemet är förmodligen inte självskrivet enbart ytterligare statliga pengar. Vi vet att SKL, Sveriges Kommuner och Landsting, arbetar aktivt för att finna formerna för den framtida finansieringen av sina åtaganden. Det som förmodligen krävs är stärkta skattebaser, bland annat genom en stabil ekonomisk politik på riksplanet. Det handlar också om bättre efterlevnad av givna ekonomiska regler. Kommunerna måste följa regelverket när det gäller hur man bedömer att ha sin ekonomi i balans. Samtidigt måste också regeringens uppföljning av kravet om god ekonomisk hushållning förbättras.
Fru talman! De stora problemen finns i dag främst inom landstingen. Små landsting, ökade krav och hög arbetsbelastning gör att problemen hopas. Vården blir alltmer specialiserad och kräver mer ekonomiska resurser. Det här kan innebära att mer avancerade vårdtillfällen bättre åstadkoms i större organisatoriska enheter. Galopperande kostnader inom läkemedelssektorn kräver alltmer ekonomiska resurser, antalet vårdtillfällen är i dag omkring 1,4 miljoner om året och man får allt fler krävande och välinformerade patienter som givetvis också ställer ökade krav. Här finns en utmaning för vården som kräver mycket av ansvariga politiker.
Fru talman! Andelen arbetsför befolkning blir allt mindre. Det innebär problem, dels ekonomiskt, dels för att kunna få människor till de jobb man behöver ha människor till. Offentlig sektor ska i framtiden mer tydligt konkurrera med den privata arbetsmarknaden om arbetsutbudet. I dag är nyanställningsbehovet i kommuner och landsting 80 000 nya medarbetare per år med en total arbetsstyrka om 1,1 miljoner människor.
Lösningen kan vara ökad produktivitet eller alternativa arbetsformer, för att nämna några vägar. Man bör ändå inse att allt talar för att lönenivåerna kommer att öka för att jobben ska bli mer attraktiva än vad de är i dag.
Som jag ser det krävs också ett nytt förhållningssätt inom offentlig sektor, annars kommer vi inte att klara den här situationen. Avknoppning och privata inslag i en offentligt finansierad verksamhet som också styrs demokratiskt kan vara en del av lösningen. Alliansens inriktning, att öppna det här området, är därför ett steg i rätt riktning.
Fru talman! Det finns motioner kring den kommunala skatteutjämningen. Givetvis är det på det här området viktigt att den positiva utvecklingen inom kommunerna består så att skattebaserna stärks och att behovet av skatteutjämning minimeras. Grundsynen ligger dock fast vad gäller utjämningssystemet: Målet för utjämningen är att ge samtliga kommuner och landsting likvärdiga ekonomiska förutsättningar att ge sina invånare service trots skillnader i beskattningsbara inkomster och strukturella förutsättningar.
Nu kommer en parlamentarisk utredning att tillsättas under våren för att se över utjämningen. Låt oss avvakta den, se analysen och se problembeskrivningen och förslaget till åtgärdsprogram innan vi går vidare. Som jag ser det är det viktigt att ge utredningen ett öppet mandat och sedan konstatera hur vi ska gå vidare på det här området.
Fru talman! När vi nu runt om i landet diskuterar Ansvarsutredningens förslag kan det också vara av värde att göra ekonomiska värderingar och bedömningar av olika lösningar. Bildandet av en Mälardalsregion exempelvis skulle höja skattekraften i de fyra länen kring Stockholm tre gånger, medan en fördubbling skulle ske i Stockholm. Vilken Mälardalsbo kan säga nej till en sådan utveckling, och vilken svensk i övrigt kan säga nej till en sådan utveckling mot bakgrund av Mälardalens påverkan på hela skatteutjämningssystemet? Jag ser fram emot en tillväxtdebatt mot bakgrund av Ansvarsutredningen. Det är som jag ser det en viktig fråga för landets kommuner och landsting.
Fru talman! Kommuner och landsting står för en stor del av tryggheten för enskilda människor. Det är därför viktigt att den nationella nivån aktivt verkar för att stärka den lokala och regionala nivån. Ett steg är bland annat överföring av fastighetsskattebasen genom inrättandet av en kommunal fastighetsavgift. På sikt kommer det att bli ett viktigt tillväxtinstrument för kommunerna.
Det är också viktigt att relationen mellan kommun och landsting respektive staten är öppen, rak och målinriktad. En tydlig och rak relation vad gäller finansieringsprincipen är i det här sammanhanget en nyckelfråga. I Centerpartiet ser vi finansieringsprincipen som självskriven i ett samhälle där det kommunala självstyret är en ledstjärna. Det är ju ändå i den kommunala demokratin, på den kommunala nivån, som människorna känner delaktigheten, engagemanget och ansvaret. Det är alltså extra viktigt att den nivån fungerar på ett bra sätt.
Fru talman! Så här i jultid kan det också vara på sin plats att kosta på sig lite beröm. I det här skedet vill jag berömma såväl SKL:s ledning som alliansregeringen. SKL har medverkat till den största kvinnosatsningen som någonsin gjorts genom årets löneavtal. Det är en viljeinriktning som tidigare SKL-ledningar inte har lyckats med. Man har efterlyst satsningar på det här området i många år, men det har inte blivit något. Jag tycker att vi kan ge den här ledningen beröm för att man har kommit fram till det resultat man har uppnått.
Jag vill också rikta beröm till regeringen, som via jobbskatteavdragen har sänkt skatterna för exempelvis en sjuksköterska så att hon får 871 kronor extra i månaden i plånboken. Då talar jag om en nettoeffekt av bara skatteåtgärder.
De här två förändringarna ger många kvinnor i vården den högsta nettolöneökning som man har fått under hela sitt yrkesliv. Det här tycker jag är väl värt att uppmärksamma. Berömmet ska gå till SKL och till regeringen - vinnarna är de som jobbar, ofta de kvinnor som jobbar i offentlig sektor.