Herr talman! Regeringen har i årets budget gjort rejäla satsningar riktade till verksamheter inom kommuner och landsting. 5 miljarder går till allmän förstärkning. Sedan finns det på många andra håll i budgeten förstärkningar som ska förbättra verksamheter, exempelvis läsa-skriva-räkna-satsning för att höja kvaliteten i skolan, den nya tandvårdsförsäkringen, satsning på psykiatri. Man ska ta fram utredningar om kompetensen inom äldrevården och titta på jämställdheten i välfärdstjänsterna.
Det går bra för kommunerna, och kommunernas resultat överträffar tidigare prognoser med råge. Alliansens jobbpolitik och den starka konjunkturen ger kommuninkomsterna en rejäl skjuts. När flera arbetar får kommunerna in mer skatter. I vårt land får den lokala och regionala nivån sina inkomster helt via skatt på arbete. Det samlade resultatet från kommunerna uppgår till 13 miljarder kronor, med god marginal över målet balans mellan kostnader och intäkter, trots att verksamheten har ökat.
Befolkningsutvecklingen under några år framöver innebär att behoven kommer att vara på ungefär nuvarande nivå, för vi har inga större förändringar i antalet personer i olika åldersgrupper. Men det betyder inte alls att kommunerna inte behöver förändra sina verksamheter. På till exempel skolområdet är det så att antalet elever i gymnasieåldern ökar medan grundskoleeleverna blir färre. Det innebär att det krävs ordentliga omställningar. Den starka arbetsmarknaden kan också betyda att det blir problem att rekrytera personal.
På lite längre sikt utgör emellertid befolkningsutvecklingen vår kanske största politiska utmaning, faktiskt att jämföra med klimatfråga och globalisering. Efter 2011 växer nämligen antalet äldre dramatiskt. Då kommer de äldre att behöva vård och omsorg i större utsträckning, även om vi blir friskare långt upp i åren. Ett ökat behov av kommunala tjänster ska ombesörjas av samma antal personer i yrkesverksam ålder som i dag.
För att möta de här framtida utmaningarna inom framför allt vård och omsorg måste kommunernas verksamhet inom dessa områden ständigt förbättras och effektiviseras. Det är en krävande uppgift, och vi måste vända på varje sten. Vi får emellertid inte förtröttas i ansträngningarna att förbättra och effektivisera. Även små effektiviseringsförbättringar betyder mycket på sikt.
Regeringen går in för att kraftigt stärka och förbättra uppföljningen av kommunernas verksamheter. Ett antal åtgärder har vidtagits för att stärka kunskapen och stärka kommunsektorns anpassning, effektivisering och förbättring av verksamheterna. Det finns stora skillnader i kostnaderna för likartad verksamhet mellan kommunerna.
Redan förra året startades ett projekt för jämförelse mellan kommunerna så att olika verksamheter får möjlighet att lära av varandra. Regeringen gör en IT-satsning för bättre information som ska kunna ge enhetlig och jämförbar information. Olika genomlysningar pekar på stora svårigheter att följa den kommunala ekonomin. Detta uppmärksammas bland annat i en rapport från Riksrevisionen.
Regeringen har tillsatt en utredning om statistik och uppföljning av kommunerna och initierat förbättrad uppföljning i den årliga rapport som regeringen lämnar till riksdagen om kommunernas verksamhet. Så även vi får möjlighet att delta i en fortsatt diskussion om förbättring av de kommunala verksamheterna.
Regeringen tillsätter också en parlamentarisk utredning om systemet för utjämning mellan kommuner och landsting. Statskontoret har fått ett uppdrag att följa utjämningssystemet. Detta är ett system som är utomordentligt svårt att överblicka och är mycket omfattande. Det ska kompensera för opåverkbara och grundläggande skillnader i kostnader.
Systemet ska nu ses över, och man ska se till att ekonomisk tillväxt stimuleras och att man får incitament i utjämningssystemet för att öka skattekraften och förbättra ekonomin i den egna kommunen. Samtidigt måste kommunernas självbestämmande värnas, och bidragen ska vara generella så att kommunerna kan göra prioriteringar lokalt.
På sikt måste systemet vara hållbart, men det måste bli mer genomskinligt så att man kan förutse behov av förändringar och förstå de eventuella förändringar som behöver göras. Det är väldigt viktigt att vi kan reformera systemet så att det uppfyller de här utgångspunkterna och att kommunerna kan stå rustade för att möta de långsiktiga utmaningarna.
På inkomstsidan ser vi också en del förändringar. Kommunernas skattebaser kommer att ändras i och med den kommunala fastighetsavgiften efter nästa år. Kommunerna pekar på en annan sida av problemet när det gäller balansen mellan inkomster och kostnader, och det är till exempel människors sätt att bo. Människor kanske inte längre bor på ett ställe utan på flera ställen och kräver service på ett ställe och betalar skatt på ett annat. Jag tror att det är viktigt att vi får en process som gör att det här kan justeras, så att vi får en vettig och klok finansiering av de viktiga välfärdstjänsterna.
Det finns ingen enkel lösning, men vi kan åtminstone se till att vi har ett kunskapsläge som gör att vi kan göra kloka och bra anpassningar till utvecklingen, så att vi faktiskt kan stå för att vi är redo att möta de utmaningar vi ser inom vård och omsorg.
Också finansutskottet har bidragit till kunskapsinsamling genom att påbörja en studie av finansieringsprincipen. Vid dessa genomgångar har det klart framgått hur svåröverblickbara och svårförståeliga statens bidrag till kommuner är. Statsbidragen återfinns inom många delar av budgeten och har lagts till och ändrats under årens lopp.
Den växande mångfalden inom kommunernas verksamheter med många aktörer är en viktig faktor för förändring och förbättring av välfärdstjänsterna. Valfrihet och kundval kommer att tydliggöra krav på verksamheterna. Dagens patientnätverk, pensionärsnätverk, elevnätverk, föräldranätverk, mer utbyte av information, kvalitetsfrågor är säkert bara början till en större delaktighet och självbestämmande inom skola, vård och omsorg. Utredningsuppdraget för att förbättra statistiken som rör verksamheterna kommer att fylla ett tydligt behov av bättre information och jämförelsemöjligheter. Regeringens IT-satsning har som mål att göra informationen mer tillgänglig och bidra till sådan delaktighet.
Mångfalden av producenter inom vård, skola och omsorg betyder också stora fördelar för arbetsmarknaden inom många yrkesområden, bland annat de som domineras av kvinnor. Det blir möjligt att byta arbetsplats och starta eget. Det ökar möjligheterna att påverka arbetsvillkor och lön. Ett exempel som jag vill ta upp är den gången då sjuksköterskorna i Skåne började söka arbete i Danmark. Det var startskottet för en förändring av sjuksköterskornas lönestruktur från att mer eller mindre ha stått stilla realt under 30 års tid; man hade samma lön när man började på jobbet som den dagen man gick i pension. I dag ser deras lönebild helt annorlunda ut.
För att säkerställa välfärdstjänsterna inom vård, skola och omsorg krävs att vi handhar vår ekonomi med största omsorg och skapar en ekonomisk miljö där välfärdstjänsterna kan utvecklas.
Alliansen kommer att fortsätta jobbsatsningen som tryggar en god samhällsekonomi och som gör att vi får råd med och har resurser för välfärdstjänsterna som vi alla är så beroende av, för, herr talman, det är bara så man kan möta utmaningarna som vi ser inom de här verksamheterna.
Med detta, herr talman, ber jag att få yrka bifall till förslaget till beslut i finansutskottets betänkande nr 3.
(Applåder)