Hoppa till innehåll
PRESS
Swisha

Frivilligt stöd

Stöd med Swish

Stödet är frivilligt och påverkar aldrig redaktionella beslut.

Mottagare: Simon Axelsson

Lämna tomt för att välja belopp i Swish. Bankens beloppsgränser gäller.

Öppna Swish

Kontrollera att mottagarnamnet är Simon Axelsson och att beloppet stämmer i Swish innan du godkänner med BankID. Meddelande: PRESS0.

Swish till Simon Axelsson, 0761860127
Skanna QR-koden med Swish eller mobilkameran.

Du kan också öppna Swish själv och fylla i numret. Den här sidan kan inte kontrollera om en direkt Swish-betalning har genomförts. Kontrollera betalningen i Swish eller hos din bank.

Fler sätt att stödja PRESS0

Utforska PRESS0 · områden, sidor och verktyg
Anförande · kammaren

Byggnaders inomhusmiljö m.m.

ULF BJÖRKLUND (kds), 1995-03-29 (riksmöte 1994/95).

Talarens profil: röster, uttalanden och ansvar

Herr talman! Vi har hört det förut, och vi skall få

höra det igen. Var fjärde svensk har i dag någon form

av allergi eller annan överkänslighet. I skolor och

barnstugor är cirka en tredjedel av barnen drabbade av

allergier. Det är naturligtvis viktigt att våra barn och

ungdomar vistas i miljöer som är hälsosamma och att

allergiker kan vistas i våra lokaler utan komplikatio-

ner. Kostnaderna för att bygga sunda hus behöver i

dag inte bli högre än för konventionella byggnader

under förutsättning att man utnyttjar den kunskap som

redan finns på området.

I många kommuner finns t.ex. i dag ett antal gravt

eftersatta skolor med så dålig arbetsmiljö att de fått

vitesföreläggande av Yrkesinspektionen. I dessa

kommuner finns ett stort behov av att renovera med

varsamma, effektiva och ekonomiskt möjliga metoder

så att man undviker att permanenta en redan dålig

miljö eller, ännu värre, bygga in nya problem.

Flera kommuner har å andra sidan under de senas-

te åren tagit till vara all den erfarenhet som vunnits

både inom forskning och praktiskt arbete med sane-

ring av s.k. sjuka hus.

I den studie som Arbetarskydsstyrelsen genomför-

de 1992 konstaterades att det råder stor skillnad i

kvalitet mellan barns och vuxnas arbetsmiljöer. Me-

dan ca 10 % av kontorslokaler i privat och offentlig

verksamhet beräknas ha en dålig hälsostandard gäller

att 40 % av dagislokalerna och hela 50 % av skolloka-

lerna har en låg hälsostandard.

Kommuner har i dag en pressad ekonomisk situa-

tion. Resultatet blir ofta att man struntar i underhåll-

såtgärder i skolans och förskolans lokaler. Men de

ekonomiskt kärva läge många kommuner befinner sig

i får inte gå ut över barns och ungdomars hälsa.

Neddragningen av städningen är ur allergisyn-

punkt också allvarlig och i det långa loppet heller inte

någon verklig besparing.

Under 1995 - allergiåret - kommer Folhälsoinsti-

tutet tillsammans med Apoteksbolaget, Livsme-

delsverket, Svenska Läkaresällskapet och Astma- och

Allergiförbundet att genomföra en riksomfattande

informations- och utbildningsinsats. I den satsningen

kommer kommunerna att särskilt uppmärksammas.

Det handlar bl.a. om att kommuner satsar aktivt på

allergikommittéer och upprättar handlingsprogram

med allergironder som ett arbetsredskap för att för-

bättra inomhusmiljön. Detta tycker vi är bra.

Herr talman! Det bör vara självklart att material

som har en låg avgivning av ångor och är säkra först

och främst skall användas som byggnads- och inred-

ningsmaterial. Därför föreslår vi kristdemokrater

åtgärder för att komma till rätta med dessa problem,

som ju förorsakar astma- och allregiproblem. Dess-

utom bör vi utreda möjligheten att miljö- och häl-

soklassa byggande och boende.

Vidare bör obligatoriska krav ställas på tillverkare

och importörer av byggnads- och inredningsmaterial

vad gäller råvaror, tillsatser och emissioner m.m.

Sverige bör också som medlem i EU verka för

strängare normer på bygg- och inredningsmaterial.

Det är också nödvändigt att vi tar problemen med

elöverkänslighet på största allvar. Elöverkänslighet

innebär ett handikapp som i de allvarligaste fallen får

stora konsekvenser för individen. Det är viktigt att

stöd i form av elsaneringsbidrag kan erbjudas och att

forskning och dokumentation kan fortsätta på ett högt

och medvetet plan.

Herr talman! Vi hade också gärna sett en utökning

av stödet till experimentbyggande, men vi har inte fått

med oss utskottet den här gången. Experimentbyg-

gande, inte minst på energiområdet, har i olika sam-

manhang visat sig vara ett effektivt sätt att implemen-

tera tekniska lösningar och planeringsmetoder.

Jag vill också understryka det som tidigare i kväll

har sagts, bl.a. av Erling Bager, när det gäller ra-

donsaneringsfrågorna.

I övrigt har kristdemokraterna i betänkandet fått

stort gehör för flera motioner genom tillkännagivan-

den i ovanstående frågor. Till betänkandet har vi

också fogat ett särskilt yttrande där detta påpekas.

Det innebär däremot inte att vi utan vidare kan sä-

ga ja till det kommande allergisaneringsprogram,

omfattande ca 2 miljarder, som s och mp aviserat

inför kompletteringspropositionen. Däremot har vi i

våra motioner deklarerat att åtgärder för att rätta till

missförhållanden som kan leda till allergiproblem

måste ha hög prioritet trots det samhällsekonomiska

läget. Vad detta kommer att innebära vill också vi

återkomma till i samband med kompletteringspropo-

sitionen.

Herr talman! Jag vill härmed yrka bifall till hem-

ställan i utskottets betänkande i sin helhet.

Debatten

Hämtad sida: 27

27 rader

Källa: Sveriges riksdag. Originalet hos riksdagen Källfil hämtad 2026-10-13.

ULF BJÖRKLUND (kds): Byggnaders inomhusmiljö m.m. (1995-03-29) — PRESS0