Hoppa till innehåll
PRESS
Swisha

Frivilligt stöd

Stöd med Swish

Stödet är frivilligt och påverkar aldrig redaktionella beslut.

Mottagare: Simon Axelsson

Lämna tomt för att välja belopp i Swish. Bankens beloppsgränser gäller.

Öppna Swish

Kontrollera att mottagarnamnet är Simon Axelsson och att beloppet stämmer i Swish innan du godkänner med BankID. Meddelande: PRESS0.

Swish till Simon Axelsson, 0761860127
Skanna QR-koden med Swish eller mobilkameran.

Du kan också öppna Swish själv och fylla i numret. Den här sidan kan inte kontrollera om en direkt Swish-betalning har genomförts. Kontrollera betalningen i Swish eller hos din bank.

Fler sätt att stödja PRESS0

Utforska PRESS0 · områden, sidor och verktyg
Anförande · kammaren

Byggnaders inomhusmiljö m.m.

PER LAGER (mp), 1995-03-29 (riksmöte 1994/95).

Talarens profil: röster, uttalanden och ansvar

Fru talman! För de flesta människor är bostaden

något av det allra viktigaste i livet. Det är där vi vistas

den mesta tiden av våra liv. Det är där vi vilar, njuter,

äter och sover, och det är där våra barn skall känna sig

hemma och trygga. Därför är bostaden en stor fråga

för oss inte bara ur ekonomisk utan lika mycket ur

social och hälsomässig synpunkt. Det finns anledning

att anlägga ett helhetsperspektiv, och jag vill gärna

göra det när jag talar om bostäder och inomhusmiljön.

Det har varit en sällsam och oerhört positiv upple-

velse att i bostadsutskottet finna så många gemen-

samma intressen i att försöka återupprätta bo-

stadskvaliteten i vårt land. Miljonprogrammets avarter

och allt det som följde av stressbyggen och ogenom-

tänkta och snabbt ihoprafsade byggplaner har äntligen

nått slutet. En "låt-bygg"-epok är förhoppningsvis

över.

Nu är det dags att återerövra kunskapen om det

hållbara byggandet, det ekologiska byggandet, krets-

loppsbyggandet. Med gammal och ny teknik och med

rena material kan vi skapa friska hus som andas och

är vackra. Det gäller också vid ombyggnad.

Vi skall använda försiktighetsprincipen, och vi

skall ha det helhets- och långsiktiga perspektiv som

ger huset ett livscykelvärde från tillblivelse till dess

det plockats ned och återanvänts eller till slut åter-

vunnits i annan energiform.

Miljöpartiets motioner om ekologiskt byggande

har vunnit gehör i utskottet. Det handlar om kraven på

klara definitioner av de byggnadsbegrepp vi använder

men också om miljömedveten upphandling. Vid val

av byggnads- och inredningsmaterial är fullständiga

innehållsdeklarationer viktiga, och det är viktigt att

gränsvärdena för kemiska ämnen sätts så lågt att ast-

matiker och allergiker utan obehag kan vistas i husen.

Vidare skall ventilationsanordningarnas utformning

och skötselinsatserna få de rätta proportionerna.

Utskottet har ställt upp på miljöklassning av hus

som utgår från egenskaper som återanvändningsvärde,

energisnålhet och hänsynstagande till ekologiskt håll-

bara principer. Det blir, som vi hörde på konferensen

häromveckan om sjuka hus som bl.a. Owe Hellberg

och jag deltog i, ett nytt värderingsinstrument för hus.

Det blir vad man kallar för ny "rating".

Materialslöseriet inom svensk byggnadssektor är i

dag hänsynslöst och oförsvarbart. Man räknar med

bara 4 % återanvändning. 5 % förbränns, och resten,

dvs. 91 %, deponeras till ingen nytta eller mening.

Jämfört med länder som Holland, Tyskland och Dan-

mark ligger vi mycket långt efter. Men nu måste det

bli ändring, eftersom utskottet stöder Miljöpartiets

krav.

Vi skall som i t.ex. Danmark utarbeta rivningspla-

ner och genomföra selektiv rivning. Det innebär att vi

återanvänder så mycket av materialet vi kan, att vi

omvandlar och återvinner i övrigt och att vi särskilt

tar hand om de miljöfarliga resterna.

Enligt dessa specifierade planer måste vi också lä-

ra oss att ta hand om alla sammansatta och komplice-

rade material, ofta polymermaterial, som nu är in-

byggda i en stor del av byggnaderna och som inte bara

kan slängas på tippen. Här kommer det att finnas plats

för en ny näringsnisch, byggsektorns återbruks- och

återvinningscentraler.

När det gäller el och elektromagnetiska fält skall

försiktighetsprincipen vara vägledande. Utskottet har

visat förståelse för fortsatta och ökade insatser på det

området.

Det framtida ombyggandet och nybyggandet

handlar om ett betydligt större ansvar från planerare,

beställare, byggare och brukare. Allt hänger ihop, och

brukarna, vi som bor, skall så långt det är möjligt vara

med från början. Vi har alla ett gemensamt ansvar för

sambandet mellan en byggnads effekter på miljön i ett

långsiktigt perspektiv och dess hälsoeffekter på dem

som brukar den.

Fru talman! På några få punkter har utskottsma-

joriteten inte haft tillräckligt intresse, eller mod om

man så vill, att följa Miljöpartiets försök att ytterliga-

re skärpa kvalitetskraven.

Det gäller t.ex. vårt förslag att införa obligatoriska

energi- och miljörådgivare så att alla kommuner i

Sverige täcks in. Så är inte fallet i dag. Med tanke på

våra internationella överenskommelser om att dras-

tiskt sänka energiuttaget och Agenda 21 kan jag inte

se annat än att frågan går utöver enskilda kommuners

ansvar. Det handlar om nationella åtaganden. En

heltäckande, kvalificerad energi- och miljörådgivning

skulle eliminera stora miljöproblem och fortsatt

energislöseri. I ett litet längre och kretsloppsanpassat

perspektiv tjänar vi alla på detta.

Det behövs inte mer tid för att utvärdera den tio-

åriga byggfelsförsäkringen för flerbostadshus som

tillkom år 1993. Det är enligt Miljöpartiets mening

dags för en utvidgning till att låta den omfatta också

arbets-, fritids och skollokaler. Återkommande rap-

porter om fel och brister talar för detta.

Vi vill också ha en kontrollbesiktning, inte bara

som nu av ventilationen, utan också för hela huset och

dess närmaste omgivning. Det gäller emissioner från

bygg- och inredningmaterial, fukt och mögel, energi-

källor och energieffektivitet, men också vatten och

avlopp, komposterings- och eventuella odlingsmöjlig-

heter. Det gäller hela listan av det som krävs för ett

sunt, energisnålt och ekologiskt bygge.

Vi vill besiktiga huset av samma anledning som vi

själva låter oss besiktigas hos läkaren eller besiktigar

bilen på bilprovningen. En återkommande husbesikt-

ning skulle ge ägaren anledning att hålla huset i trim.

Det skulle också efter ett besök av kontrollorganet, låt

oss kalla det Svensk Husprovning AB, kunna innebära

krav på åtgärder och ombesiktning och i värsta fall

"körförbud". En möjlig sanktionsåtgärd vid stora

brister i miljön är att hyresgästerna betalar hyran till

ett spärrat konto hos husprovningen tills rättelse skett.

Tryggheten i boendet och stabiliteten i bostadssektorn

ökar med en sådan åtgärd.

Apropå ventilationsanläggningar behöver ett sunt

hus inte nödvändigtvis mekanisk ventilation. Själv-

drag är ofta en överlägsen metod och måste även den

återerövras. Eftersom de föreskrifter till PBL som

Boverket utfärdat med stöd av plan- och byggförord-

ningen är utformade som funktionskrav finns egentli-

gen inget hinder. Men Boverket bör ändå ges i upp-

drag att se över reglerna, informationsinsatserna och

övriga åtgärder som kan stimulera till en ökad an-

vändning av självdragsventilation.

Vi har pekat på problemet med återluft och vill att

Boverkets byggregler skall ändras så att återluft inte

tillåts i daghem, skolor och andra lokaler där barn

vistas under längre perioder. Målet skall vara att

återluft på litet längre sikt helt tas bort.

När man i januari 1994 ändrade mätningen av ra-

don från tidigare radondotterhalt till radongashalt

gjordes en uppräkning med faktor 2. Detta innebar att

högsta tillåtna gräns för äldre hus ändrades från 200

becquerel till 400 becquerel per kubikmeter. För nya

byggnader ändrades dock gränsvärdet från 70 becque-

rel ända upp till 200 becquerel i stället för till 140

becquerel per kubikmeter.

SSI, Sveriges strålskyddsinstitut, har ingen bra

förklaring till att sänka kraven. Att 200 becquerel

radongashalt per kubikmeter är mer internationellt

gångbart och att hus i dag är betydligt bättre ventile-

rade duger inte som argument. Miljöpartiet vill därför

skärpa regeln om högsta tillåtna gräns radongashalt i

nya byggnader till 150 becquerel per kubikmeter. På

sikt bör en sådan gräns gälla alla byggnader. Vi har

tillräckligt med kunskap om radonets farlighet, och vi

skall självfallet sätta hälsan i första rummet.

Fru talman! Jag vill till slut med tillfredsställelse

konstatera att samsyn nu tycks råda i fråga om insat-

serna för inomhusmiljön, med betoning på allergisa-

nering. Det är viktigt att snabbt få igång åtgärderna

och att alla berörda, kanske framför allt kommunerna,

tar ansvar och inventerar behoven samt att de statliga

myndigheterna samordnar och förenklar bidragsreg-

lerna. År 1995 har av Folkhälsoinstitutet proklamerats

som allergiåret. Det ser ut som en tanke med Miljö-

partiets och regeringens överenskommelse om de 2

miljarderna. Det innebär ett genombrott i kampen mot

just denna nya och snabbt växande folksjukdom.

Fru talman! Jag står givetvis bakom alla mina re-

servationer, men för tids vinnande yrkar jag bara

bifall till reservationerna 3, 4, 5 och 9.

Debatten

Hämtad sida: 27

27 rader

Källa: Sveriges riksdag. Originalet hos riksdagen Källfil hämtad 2026-10-13.

PER LAGER (mp): Byggnaders inomhusmiljö m.m. (1995-03-29) — PRESS0