Fru talman! Lars Hedfors har ställt fyra frågor till
mig med anledning av det fortsatta reformarbetet
på skatteområdet.
Den första frågan är om regeringen avser att ge
Riksskatteverket ytterligare resurser för att klara
det merarbete som blir följden av förändringarna.
En allmän reflexion som jag gör med anledning av
frågan är att reformer som ger upphov till nya
arbetsmoment inte sällan innebär att andra
arbetsmoment samtidigt faller bort, men att detta
lätt glöms bort i debatten. En del av de förslag som
lagts fram den senaste tiden är just av det slaget. Jag
gör emellertid, på samma sätt som Lars Hedfors
tydligen gjort, bedömningen att förändringarna
sammantaget leder till ökat arbete för
skatteförvaltningen. Detta har regeringen givetvis
beaktat i sina överväganden, men funnit att
förslagen har så stora fördelar från andra
synpunkter att det administrativa merarbetet måste
accepteras. I frågan vilka åtgärder regeringen avser
att vidta med anledning av detta vill jag erinra om
att det just nu pågår ett budgetarbete i
regeringskansliet.
Regeringens budgetförslag skall, som Lars Hedfors
väl känner till, redovisas för riksdagen den 10
januari. Jag har därför varken möjlighet eller
anledning att nu gå in på vad regeringen kan
komma att föreslå vad gäller resurstilldelningen till
skatteförvaltningen.
Den andra frågan är vad som kommer att hända
med den förenklade självdeklarationen.
De nya regler om ett i väsentliga avseenden
förenklat deklarationsförfarande, som kommer att
tillämpas fr.o.m. 1995 års taxering, avser i första
hand vanliga löntagardeklarationer. Näringsidkare
skall även fortsättningsvis lämna allmän
självdeklaration. De nya bestämmelserna om
förenklad självdeklaration kommer därför inte att
påverkas i någon nämnvärd utsträckning av de
lagändringar som föreslås i propositionen om
fortsatt reformering av företagsbeskattningen. De
övriga lagändringar eller förslag till lagändringar
som Lars Hedfors tar upp ligger antingen helt vid
sidan av deklarationsförfarandet eller har ännu inte
lett till sådana konkreta förslag som påverkar det
nya förfarandet med förenklad självdeklaration.
Det är självklart att vi måste beakta detta när vi
bedömer de olika förslag som förekommer i
debatten.
För det tredje undrar Lars Hedfors om det över
huvud taget blir möjligt att upprätthålla
skattereformens grundläggande principer,
enhetlighet, likformighet och rättvisa.
Jag kan lugna Lars Hedfors på den här punkten. De
åtgärder som regeringen vidtagit på skatteområdet
ligger som jag ser det väl i linje med dessa
grundläggande principer. Detta gäller särskilt
tydligt regeringens förslag att slopa den nuvarande
överbeskattningen av enskilda näringsidkare och
delägare i handelsbolag samt att avskaffa
merbeskattningen av riskkapital.
Genom dessa åtgärder skapas goda förutsättningar
för produktionen i Sverige. Endast härigenom kan
en tillfredsställande växtkraft återskapas i
ekonomin, vilket ger förutsättningar för nya och
riktiga jobb, minskad arbetslöshet, sanering av
statsfinanserna samt bibehållen eller utvecklad
välfärd.
Lars Hedfors har slutligen frågat vilka åtgärder jag
ämnar vidta för att kommittén för utvärdering av
skattereformen (Fi 1990:08) -- den s.k. KUSK-
utredningen -- skall kunna fullgöra sitt arbete även
om skattereglerna förändras.
Jag kan lugna Lars Hedfors även på denna punkt.
Visserligen underlättar naturligtvis inte
regeländringar arbetet för KUSK. Å andra sidan
är -- enligt vad jag erfarit -- det mesta av
utredningsarbetet utlagt på forskare som arbetar
med modeller som skall kunna isolera effekter av
olika slag. Det svåraste torde inte vara att beakta
förändrade skattereglers inverkan utan snarare att
isolera påverkan av de konjunkturförändringar
som inträffat efter skattereformen. Jag har dock
stort förtroende för att forskarna och därmed
utredningen skall kunna ge en god belysning av
dessa frågor. Dessutom vill jag understryka att
kommitténs arbete självfallet inte får vara styrande
för huruvida angelägna förändringar i
skattesystemet skall beslutas eller inte.