Fru talman! Låt mig först säga till Lars Hedfors att
den utfrågning som skatteutskottet genomförde
med ett par ekonomer och företrädare för
organisationer inte gav någon sådan bild. Den gav
precis den bild som man kunde vänta sig.
Företrädare för LO sade vad man kunde vänta sig
att de skulle säga och hade sagt tidigare.
Företrädare för Industriförbundet sade vad de sagt
förut och vad de fortsatt att säga. Att Jan
Södersten -- en ekonom som tidigare haft
synpunkter på detta och som socialdemokraterna
tar till sitt hjärta därför att hans uppfattningar
överensstämmer med deras -- tycker en sak, medan
andra ekonomer tycker andra saker, är inget
slutgiltivt bevis för vare sig det ena eller det andra.
Rent logiskt är det självfallet så, Lars Hedfors, att
om man måste ha en expansion av jobb i den
privata sektorn, krävs det kapital för investeringar.
Det kapitalet kan komma fram på två sätt:
Antingen kan man låna pengar eller kan man få
fram eget kapital genom riskkapitalbildning, där
aktieägare av ett eller annat slag ställer upp med
pengar. Det senare kapitalet är det riskbärande, det
som är grunden för expansion. Man kan ju inte låna
från botten.
Dessutom ställer ofta de som lånar ut pengar krav
på en viss andel eget kapital. Alltså har det stor
betydelse vilka regler som gäller för
kapitalbildningen i stort och för kapitalbildningen
vad avser riskvilligt och lånat riskfritt kapital.
Som Lars Hedfors själv säger är det ovedersägligen
så att vi fram till den 1 januari 1994 har en
dubbelbeskattning av ersättningen till det egna
kapitalet, det riskbärande, som är grunden för
expansion och även för möjligheterna att skaffa sig
lånat kapital, samtidigt som det lånade kapitalet,
som också är betydelsefullt, bara enkelbeskattas.
Men detta kapital kommer inte att användas i
någon nämnvärd grad förrän man har en tillräcklig
bas i ett enskilt företag genom det egna kapitalet.
Kvar står alltså att vi i i dag lever med följande
förhållande. Vi har en högsta marginalskatt på
kapitalinkomster för egenföretagare och delägare i
handelsbolag uppgående till 62,6 % i stället för de
30 % som vi är överens om bör vara en norm i
dagsläget. Sedan bör man gå ned ytterligare, men
det kan vi lämna därhän.
Vi har sedan vad gäller utdelning till aktieägare
51 % skatt eller vid nyemission och Annellavdrag
41 % effektiv skatt. Vi har ungefär 40 % skatt på
kvarhållen vinst och på aktievinster samt 30 % på
lånat kapital. Detta skall nu ersättas av en lägre
beskattning.
Det hade varit logiskt om Lars Hedfors hade sagt
att vi inte skall ta bort den extra beskattningen på
egenföretagarna och införa dubbelbeskattning på
räntor, men det gör han inte. Enhetligheten och
skattereformens utseende är oerhört centrala och
viktiga frågor. Lars Hedfors vill behålla en
olikformig beskattning, med bristande neutralitet
och enhetlighet, medan jag skapar förbättrade
förutsättningar.
Jag ställer återigen frågan till Lars Hedfors: Hur
kan man tänka sig -- Lars Hedfors säger ju att han
inte vill ha en likformighet -- att lånat kapital skall
beskattas lindrigare än eget kapital? Förklara för
mig hur man skall kunna få fram nya och riktiga
jobb i det privata näringslivet, om man skall ha en
sådan bristande neutralitet, något som missgynnar
det egna kapitalet.