Fru talman! På väggen i mitt arbetsrum här i riks-
dagen har jag satt upp en liten lapp. På den står det:
Mänskliga rättigheter - ett ofullbordat mästerverk.
Europarådet anser jag här vara ett av de många in-
strument som finns för att fortsätta arbetet för mänsk-
liga rättigheter.
Kan det någonsin bli ett fullbordat mästerverk?
frågar sig en del. Ja, jag tror på ett sådant mål, lika
väl som våra föregångare - de tio likasinnade länder-
na i Europa, däribland Sverige, som för 50 år sedan
bildade Europarådet, i den fasta förvissningen om att
det efter andra världskrigets slut var alldeles nödvän-
digt med samarbete för att värna demokrati, respekt
för mänskliga rättigheter och rättsstatens principer.
Men det är också viktigt att ha en verklighetssyn,
inte minst med tanke på vad som i dag pågår i Euro-
pa. Mina tankar går i dessa dagar till alla dem som på
ett eller annat sätt påverkas av den politiska och
mänskliga krisen i och utanför Kosovo.
"De ville komma med fred - men förde med sig
kriget". Så uttryckte sig en ungdom förra veckan i
Strasbourg där ett ungdomsparlament gick av stapeln
med ungdomar från alla de numera 41 medlemslän-
derna.
Det var en glädje att lyssna till de ungdomar från
olika länder som med stor kunskap, entusiasm och
bestämda åsikter diskuterade huruvida det är rätt av
Nato att bomba i Kosovo eller inte. Åsikterna skilde
sig ungefär som de gör i våra diskussioner här hem-
ma.
Kan vi se till att mänskliga rättigheter blir ett
mästerverk? Verklighetssyn, ja - men ändå en fot in i
visionen. Så kommer vi vidare i det viktiga arbetet
med att, med 50 års erfarenhet av mellanstatligt sam-
arbete, även i fortsättningen spela en viktig roll i
Europa.
När vapnen tystnar i Kosovo, när demokratin får
en chans i Serbien - det ögonblicket kommer, och
måste komma - kommer Europarådet att vara där för
att hjälpa.
Målen som vi alla arbetar för, en kontinent med
demokratisk säkerhet och välstånd, kommer att vara
inom räckhåll. Så sade presidenten i Europarådet när
han förra veckan öppnade sessionen i Strasbourg.
Han sade också att det är många som har undrat om
vi under nuvarande omständigheter verkligen skall
fira 50-årsdagen. Frågan är naturligtvis helt berätti-
gad. Det finns definitivt inte plats för vare sig ban-
ketter eller skådespel. Ändå tycker jag att vi skall ta
tillfället i akt att påminna oss själva om var vi står
och vad vi hittills under fem decennier har uppnått
och att förnya vårt engagemang för att fortsätta med
det arbetet.
Jag håller med president Lord Russell Johnston.
Genom sin breda medlemskrets kommer organisatio-
nen än en gång att kunna befästa den demokratiska
värdegemenskapen i Europa. Europarådet och dess
arbete för mänskliga rättigheter och demokrati kom-
mer att ha stor betydelse för att vår kontinent åter
skall bli en fredens kontinent.
I förra veckan när rådet hade sin session i Stras-
bourg hissades den 41:a flaggan utanför huvudin-
gången. Vid en mycket högtidlig ceremoni invaldes
Georgien som medlem. Ett stolt ögonblick i landets
historia, som president Eduard Sjevardnadze uttryckte
det.
Han berättade att Georgien antagit en ny konstitu-
tion med respekt för mänskliga rättigheter, oberoende
massmedier och kamp mot korruption. Han beskrev
Georgien som ett vägskäl mellan Europa och Asien.
Det var i vägskälen man även i vårt land en gång i
tiden möttes för att samtala och göra upp planer på
hur man skulle förbättra livet för människor i Sverige.
Vi lyckades. Samtal och diskussioner, ett utbyte av
idéer människor emellan är det som för utvecklingen
framåt.
Nu talar 41 ministrar med varandra när minister-
rådet har sina sammanträden. Ca 780 miljoner euro-
péer är nu medlemmar i Europarådet. Den parlamen-
tariska församlingen har ca 300 delegater och lika
många suppleanter. Det är många människor som
talar med varandra, delar åsikter och kunskap om det
som är viktigt för oss människor. Under sina 50 år har
Europarådet fattat beslut om ca 170 europeiska och
internationella konventioner som berör och påverkar
alla oss som är med i Europarådet.
Det är så vi bygger ett större, mer rättvist Europa,
baserat på demokrati och solidaritet.
Jag sitter i den ekonomiska kommittén i Euro-
parådet. Just nu håller vi på att förbereda en rapport
med titeln Vikten av demokrati för en uthållig ekono-
misk utveckling. Demokratisering av finansiella in-
stitutioner i världen var ett krav som framställdes. Jag
tror att det kan bli många intressanta diskussioner
kring detta.
År 1991 inrättades Europeiska banken för utveck-
ling och rekonstruktion. Den har 59 medlemmar som
ställer kapital till förfogande. Sverige är en av dem.
Banken etablerades med målsättningen att hjälpa
länder i Öst- och Centraleuropa att bygga upp finan-
siella marknader och hjälpa till med att starta entre-
prenörskap och privata företag, med hänsyn tagen till
de fundamentala principerna om flerpartisystem,
demokrati, pluralism och marknadsekonomi. Ekono-
miska utskottet gör varje år en rapport om bankens
verksamhet, och 1997 fick vi efter många om och
men inskrivet att:
· EBRD - som förkortningen lyder - skall speciellt
uppmärksamma finansieringen av projekt där
kvinnor är involverade.
Det upplevdes som en seger i det sammanhanget,
kan jag berätta för er.
Häromåret utsågs ett antal "vice män" som skulle
fundera på Europarådets framtida verksamhet och
effektivisering. Bli inte oroliga! Det är hälften män
och hälften kvinnor. Jag tror att det totala antalet var
tio eller tolv stycken. De kom i alla fall fram till att
- effektiviteten kan öka
- kvaliteten kan öka
- synligheten kan öka
Inte minst detta skriver vi alla delegater i Euro-
parådet under på. Det har vi hört från talarstolen i dag
också. Det är därför vi vill hålla våra anföranden i
dag. Det är viktigt att synliggöra Europarådet och det
viktiga arbete som utförs i den organisationen. Det får
inte vara som en av de kandidater som i höst vill bli
ny generalsekreterare efter Daniel Tarschys skriver i
sin valbroschyr: "Europarådet är den största hemlig-
heten i Europa. Bortsett från Europadomstolen är det
väldigt få människor som är medvetna om organisa-
tionens existens."
Jag hoppas att vi genom talmannens tal och våra
anföranden här i dag spritt lite kännedom om Euro-
parådet och dess viktiga arbete för mänskliga rättig-
heter, demokrati och rättsstatens principer.
Fru talman! Jag slutar med att läsa några ord ur
socialistgruppens broschyr:
Låt oss bygga ett människornas Europa hellre än
ett penningens Europa!