Fru talman! Betydelsen av Europarådets första 50
år kan aldrig nog överskattas. Det föddes ur askan av
de för andra gången av världskrig så hårt krigshärjade
Europa. Redan 1947 bildades samarbetsorganisatio-
nen Europarörelsen, och i samband med en kongress i
Haag 1948 inbjöd Belgien, Frankrike, Luxemburg,
Nederländerna och Storbritannien ytterligare fem
andra länder, däribland Sverige, att bli medlemmar i
den planerade organisationen. 1949 bildade så tio
stater Europarådet. Stadgan antogs den 5 maj, som
sedan dess firas som Europadagen.
Europarådet tog sin utgångspunkt i förklaringen
om de mänskliga rättigheterna, som FN antagit 1948.
En grundtanke var att skapa ett rättsligt system för att
värna dessa rättigheter. Europakonventionen om
skydd för mänskliga rättigheter och grundläggande
friheter skapades, liksom en kommission och en dom-
stol som har att övervaka staternas efterlevnad.
Medlemskapet i Europarådet har varit eftertraktat.
41 länder med ca 850 miljoner invånare - nästan hela
Europa - är nu förenade under ett tak. Europarådets
inträdeskrav, att länder kan bli medlemmar endast om
de verkar för och söker respektera demokrati, mänsk-
liga rättigheter och rättsstatens principer, har haft en
enorm betydelse för utvecklingen i Europa och också
påtagligt påskyndat utvecklingen mot humanism och
etik i många av Europas tidigare totalitära nationer.
Betecknande är dock att f.d. Jugoslavien inte är en
av Europarådets medlemmar. Den pågående katastro-
fen i tidigare Jugoslavien måste bringas till en lösning
på demokratins, de mänskliga rättigheternas och
rättvisans grund - de värden som Europarådet står så
starkt för.
Europarådets framgångar har inte minst betingats
av det starka parlamentariska inflytande som den
parlamentariska församlingen och dess förankring i
de nationella parlamenten har inneburit. Många
svenskar har gjort väsentliga insatser för rådets ut-
veckling. Från senare tid vill jag peka inte minst på
Anders Björck, som flerårig ordförande i den parla-
mentariska församlingen, och Daniel Tarschys, som
rådets nuvarande generalsekreterare.
Inför det nya millenniet väntar nya utmaningar:
globaliseringen, utbildningen, sysselsättningen,
migrationen och fredliga lösningar på de urgamla
konflikterna från det sönderfallna ottomanska imperi-
et.
Konceptet bakom Europarådet har hittills ändå va-
rit framgångsrikt när det gäller att skapa en långvarig
fred i det Europa som ständigt krigshärjades århund-
rade efter århundrade. Det borde därför också kunna
vara en modell att pröva för exempelvis Afrika, som
nu efter alla sina krig står inför samma utmaningar
som Europa gjorde på 1940-talet. Det är inte så att vi
skall påtvinga Afrika våra lösningar, men det kan
många gånger vara praktiskt att ta upp lösningar som
visat sig framgångsrika på ett håll till prövning även
på andra håll i världen.
Europarådets flagga - de tolv gula stjärnorna på
blå botten - är en viktig symbol för det nya Europa.
Den har också lånats av den europeiska unionen, som
likaledes står öppen för alla de europeiska länder som
uppfyller kvalifikationerna. Europaflaggan - denna
viktiga symbol för europeiskt samarbete - vajar pa-
rallellt med nationsflaggorna på flaggstänger Europa
runt. Den borde göra det lika ofta i vårt land. Jag
tycker att det vore en utomordentlig gest av solidaritet
gentemot det 50-årsjubilerande Europarådet och den
europeiska fredstanken om Europaflaggan fr.o.m. i
dag tilläts vaja bredvid den svenska även framför det
svenska riksdagshuset.
Fru talman! Europarådets första halvsekel har va-
rit framgångsrikt. Det ligger nu på denna riksdag att
bidra till en lika betydelsefull framtid för rådet.