Fru talman! Under 1990-talet har Europarådet ex-
panderat kraftigt. När Europarådet för tio år sedan,
alltså 1989, firade sitt 40-årsjubileum bestod det av
23 medlemsstater. Efter decennier av hård, omänsklig
kommunistisk diktatur föll äntligen Berlinmuren, och
en kraftig demokratiseringsvåg svepte in över Östeu-
ropa. De nyfödda demokratierna var ivriga att komma
in i Europarådet och den demokratiska gemenskapen.
När vi så i år firar Europarådets 50-årsjubileum
har ytterligare 17 länder blivit medlemmar under det
senaste decenniet. Denna utveckling skulle storligen
glädja dem som en gång, för 50 år sedan, drog upp
riktlinjerna för hur Europas länder skulle lyckas med
den svåra historiska uppgiften, nämligen att stärka
och fördjupa demokratin och säkra freden i vår del av
världen. Eller som det står i rådsstadgans artikel 1, för
att "- - - åstadkomma en närmare förening mellan
medlemmarna, för att trygga och realisera deras ge-
mensamma ideal och principer och att främja deras
ekonomiska och sociala utveckling". Sedan det
skrevs har Europarådet fyrdubblats vad gäller antalet
medlemmar. Det är en glädjande utveckling
De som drev på idén att försöka forma ett nätverk
av demokratier som fullt ut respekterar mänskliga
rättigheter förstod att detta arbete skulle ge freden en
chans. Vår historia visar nämligen att demokratier
inte startar krig med varandra. Just därför var det och
är det så viktigt att stärka, fördjupa och sprida de
demokratiska idealen för att åstadkomma en säkrare
och fredligare framtid för Europas folk. Alla vi som
har haft förmånen att få leva i ett fredligt Europa
under den senare halvan av detta sekel bör i dag sän-
da en tacksamhetens tanke till dem som klarsynt såg
vilken väg Europa måste anträda efter andra världs-
krigets slut för att inte ännu en gång hamna under
krigets gissel och fasor.
Fru talman! Demokratin behöver mötesplatser,
många mötesplatser människor emellan, för att kunna
överleva och fördjupas. Europarådet erbjuder just
sådana mötesplatser.
Verksamheten omfattar många områden där tan-
kar, idéer och förslag bryts mot varandra. På sitt
schema har Europarådet sådant som massmediefrå-
gor, sociala och socio-ekonomiska frågor, handikapp-
frågor, migrationsfrågor, jämställdhetsfrågor, utbild-
ningsfrågor och kulturfrågor, idrottsfrågor, ungdoms-
frågor, miljö- och naturskyddsfrågor, regionala och
kommunala frågor, rättsfrågor, för att nämna några
områden.
Nu gäller det att bygga vidare på den fasta grund
som är lagd. Demokratiseringprocessen står inför nya
utmaningar nu när vi går in i ett nytt millenium och
då Europarådet står på tröskeln till andra halvan av
sitt första sekel.
Jag framhöll tidigare här att mycket har hänt i Eu-
ropa under det senaste decenniet. Låt mig citera några
rader ur den skrift som gavs ut av UD för tio år sedan
vid Europarådets 40-årsjubileum. Där står bl.a. föl-
jande:
"För de Europarådsländer, vilka i likhet med Sve-
rige inte tillhör EG, har Europarådet varit den enda
organisation där de som fullvärdiga medlemmar och
på jämställd basis kunnat delta i det västeuropeiska
samarbetet på såväl regerings- som parlamentariker-
nivå."
Ja, så kunde man skriva för tio år sedan, men inte
i dag. Sverige ingår ju numera i ytterligare en viktig
mötesplats för Europas demokratier - i Europeiska
unionen, och alltfler länder knackar på dörren.
Jag sade tidigare här att demokratin fordrar många
mötesplatser. Och många mötesplatser har skapats
under årens lopp, vilket vi välkomnar. Det är bra.
Vare sig mötesplatserna går under förkortningsnam-
net OSSE, OECD, EU, PFF eller vilken bokstavsför-
kortning det än är fråga om så skall vi välkomna
detta. Och det betyder inte att Europarådets uppgift
devalveras - tvärtom. Europarådet kommer att ha sin
givna, kompletterande roll bland övriga även i fram-
tiden.
Detta framkom bl.a. vid den Europarådsdag, som
har nämnts här tidigare, som anordnades här i riksda-
gen den 23 april för unga européer. Vid de gruppdis-
kussioner som då ägde rum kom det fram förslag på
framtida uppgifter och utmaningar för Europarådet.
Jag skall här ge några exempel.
"Arbeta för stärkt internationell insyn i de enskil-
da länderna."
"Utbilda polis, fångvårdspersonal etc. i mänskliga
rättigheter."
"Arbeta för rehabilitering av tortyroffren."
"Verka för synen att idrotten är ett redskap för so-
cial samverkan. Framhåll att idrotten skapar kontakter
och är av glädje inte minst för de funktionshindrade".
"Rikta uppmärksamheten på idrottens kommersi-
alisering och dess för- och nackdelar".
"Information om hur gränsöverskridande före-
ningsaktiviteter kan skapas".
Förvisso har Europarådet stora och viktiga arbets-
uppgifter även i framtiden för att säkra freden och
mänskliga rättigheter i vår del av världen genom att
erbjuda många mötesplatser människor emellan.
När någon fyller 50 år är det ju brukligt att fram-
föra gratulationer och lyckönskningar. Låt oss göra
det till dagens jubilar, Europarådet, och samtidigt
önska framgång i arbetet för ett fredligt och demo-
kratiskt Europa för kommande generationer.