Fru talman! I detta betänkande behandlas frågor
angående museer, bild och form samt konsthantverk.
Jag skall prata om området museer. Eva Arvidsson
kommer senare att ta upp de frågor som rör bild, form
och konsthantverk.
Ett museum är en del av samhällets kollektiva
minne. Museer samlar in, dokumenterar, bevarar och
levandegör föremål och andra vittnesbörd om männi-
skors kultur och miljö. De utvecklar och förmedlar
kunskap och bjuder upplevelser för alla sinnen. De är
öppna för allmänheten och medverkar i samhällsut-
vecklingen. Museets syfte är bildning för medborgar-
na.
Detta var Museiutredningens förslag till museide-
finition. Jag tycker personligen att det är en mycket
bra beskrivning av vad ett museum är och av dess
uppgifter.
I dag skall vi behandla ett antal motioner angåen-
de nya museer, museer av vitt skilda slag. Förslags-
ställarna anser att de är av nationell betydelse och i
det långa loppet även borde få stöd från staten.
Den första motion och den första reservation som
jag tänker gå in på handlar om museistrukturen. De
moderata motionärerna anser att det behövs en ny
struktur på museiområdet och att regeringens ovillig-
het att skapa en sådan ger återverkningar på hela
museiområdet.
Regeringen redogjorde i kulturpropositionen för
att strukturen på museiområdet borde utvecklas så att
regeringen får bättre underlag för styrning och över-
blick. Regeringen har i budgetpropositionen för 1999
redogjort för att frågan om den framtida museistruk-
turen bereds inom Regeringskansliet. Kulturrådet har
i sitt budgetunderlag framhållit att det inom mu-
seiområdet saknas ett forum för kvalificerade diskus-
sioner i museifrågor.
Utskottets majoritet förutsätter att regeringen i
den översyn som nu görs beaktar både de synpunkter
som aktualiseras i motionen och dem som framförs i
Kulturrådets budgetunderlag. Det är i detta samman-
hang viktigt att påpeka att arbetet med en ny musei-
kultur måste få ta tid. Det är viktigt att det förslag
som så småningom presenteras är väl förankrat i
museivärlden.
[6~Fru talman! I betänkandet behandlas ett antal för-
slag till nya museer som borde få ett statligt stöd.
Utskottet har gjort principiella ställningstaganden i
museifrågor.
Det innebär:
· att det i princip för närvarande inte bör inrättas
fler centrala museer, dvs. statliga museer eller
med dem jämställda museer
· att det i allmänhet inte finns skäl för riksdagen att
göra en klassificering av museer i landet eller att
bedöma om ett museum har större eller mindre
riksintresse
· att länsmuseerna i viss utsträckning kan avslasta
de statliga museernas dokumentationsuppgifter
genom att inom speciella ämnesområden ta ansvar
för en för hela riket omfattande insamling
· att i den mån insatser behöver göras på ett insam-
lingsområde som inte i tillräcklig grad uppmärk-
sammats eller helt förbisetts detta i första hand får
ske inom den rådande museiorganisationens ram,
t.ex. genom riktade insatser
· att det ankommer på regionala och lokala intres-
senter att inrätta avdelningar inom ett länsmuseum
och lokala museer.
Utskottet har också påpekat att när det gäller initi-
ativ till nya museer är det initiativtagarens ansvar att
investeringar och drift kan finansieras. När det gäller
de motioner och de reservationer som behandlar att
staten bör ge stöd till nya eller i dag befintliga museer
är det vår uppfattning, med hänvisning till de princip-
er som riksdagen tidigare har antagit, att riksdagen i
dag inte bör ställa sig bakom dessa förslag.
Fru talman! En reservation vill jag speciellt lyfta
fram. Den rör museijärnvägar. Det handlar om hela
satsningen på industrisamhällets historia. Just nu står
vi inför ett millennieskifte. Det är inte bara en över-
gång från ett sekel till ett annat. Nu tar vi steget in i
ett nytt årtusende. Det sekel som vi lämnar bakom oss
har varit de många händelsernas sekel.
När mina far- och morföräldrar föddes och växte
upp i början av seklet var det ett helt annat land och
ett helt annat samhälle de hade runt sig än det som
mina systerdöttrar nu växer upp i. Sverige utveckla-
des från ett jordbrukssamhälle till ett välutvecklat
industrisamhälle.
Nu tar vi steget ytterligare in i ett kunskaps- och
informationssamhälle. Vi lämnar med stora steg in-
dustrisamhället och dess struktur bakom oss. Beva-
randet och åskådliggörandet av jordbrukssamhället
har vi varit mycket duktiga på. Nu är det viktigt att vi
med samma kraft bevarar 1900-talets historia. När det
gäller kulturarvet gäller det framför allt att ta till vara
det industrihistoriska arvet. Där görs många värde-
fulla och betydelsefulla insatser av eldsjälar.
Regeringen har tagit initiativ till en satsning på
industrisamhällets kulturarv. Den skall påbörjas under
detta år för att pågå t.o.m. år 2001. Under denna peri-
od står det 24,5 miljoner kronor till förfogande. Erik
Hofren utredde för regeringens räkning formerna för
och den närmare inriktningen av denna satsning. Han
presenterade sitt förslag i ett betänkande med namnet
Frågor till industriella samhället. För närvarande
bereds detta närmare i Regeringskansliet.
Utskottet menar att det i denna satsning naturligt-
vis även bör ingå kommunikationssystem i det indust-
riella samhället. Dit räknas även järnvägssystemet.
Sedan kan jag ingenting annat än beklaga att det
överskott från Svenska Spel som det lotteri som det
anordnade för kulturella ändamål är förhållandevis
begränsat och att detta har lett till att Kulturrådet inte
har fått några resurser överförda som tidigare kunnat
gå till museijärnvägar.
Fru talman! I samband med propositionen För-
valtning av statens fastigheter och statliga myndig-
heters lokalförsörjning yttrade sig kulturutskottet och
sade att lokalhyran utgör en mycket stor del av vissa
kulturinstitutioners totala kostnader och att det skulle
vara av värde om regeringen i resultatredovisningen
under institutionernas anslag i kommande budgetpro-
positioner kort anger hur stor del av föregående års
anslag använts till att betala hyreskostnader.
Utskottet har nu haft att behandla två motioner
som tar upp just denna fråga. Vi tycker att det är
viktigt att bidrag till verksamheter vid olika kultur-
institutioner kan jämföras med varandra och att det
därför bör vara lätt att avläsa hur mycket av den av-
satta summan som går direkt till verksamhet respekti-
ve hyreskostnad. Därför vidhåller utskottet sin upp-
fattning från förra våren och tillstyrker av denna an-
ledning motionerna. Detta bör ges regeringen till
känna.
Fru talman! Avslutningsvis vill jag yrka bifall till
hemställan i utskottets betänkande och avslag på
samtliga reservationer.