Fru talman! Jag vet inte. Vi får vara beredda på
båda omständigheterna.
Den första vore naturligtvis på många sätt attrak-
tiv, om agendan blir bred nog och omfattar de områ-
den som vi tycker är viktiga från Sveriges sida. Om
den första modellen riskerar att snäva in diskussio-
nerna är den naturligtvis inte önskvärd. Om den andra
modellen ger bredd och öppenhet som ett slags tratt
som så småningom snävar in kan det vara en effektiv
framgångsväg. Men om den andra modellen ger ett
läge där förhandlingarna blir diffusa och den utmyn-
nar i något slags oordning är den heller inte önskvärd.
Det är omöjligt att säga på förhand. Här får man
laga efter läglighet. Här deltar man i en politisk pro-
cess, och här får man vara väl förberedd och natur-
ligtvis också väl förankrad, inte minst hemma i Sveri-
ges riksdag. Det är regeringens ambition att föra dia-
logen ordentligt med Sveriges riksdag, i EU-nämnden
naturligtvis men också på det här sättet vid informa-
tionsstunder. Det är möjligt att det blir så att vi först
efteråt kan beskriva exakt hur förhandlingen kom att
gestalta sig, men osvuret är bäst.