Fru talman! Europa befinner sig i en period av sto-
ra utmaningar. Under de närmaste åren måste EU visa
att man kan ta itu med två stora uppgifter:
1. att hälsa våra grannar i Öst- och Centraleuropa
välkomna som fullvärdiga medlemmar i unionen och
2. att visa medborgarna att EU faktiskt kan bidra
till att lösa viktiga problem i våra länder, särskilt
sådana problem som arbetslösheten, miljöförstörelsen
och den gränsöverskridande brottsligheten.
Utvidgningen av EU och fördjupningen av samar-
betet är två åtgärder som måste gå hand i hand.
Utvidgningen: Vi får inte missa den historiska
möjligheten att stärka samarbetet och säkerheten i
Europa genom att integrera öst och väst. Ytterst gäller
det att möjliggöra EU-medlemskap för de ansökande
länderna, inte minst våra grannar i Baltikum och runt
Östersjön.
Fördjupningen: Vi måste pragmatiskt pröva hur vi
kan stärka samarbetet i EU för att lösa problem som
enskilda länder inte klarar ensamma. Formell natio-
nell beslutanderätt är litet värd om den inte kan på-
verka verkligheten. Tillsammans kan vi vinna verkliga
möjligheter att styra utvecklingen på vår kontinent.
För mig är det självklart att EU-frågorna skall fin-
nas med som en naturlig del av alla politiska frågor.
Jag avser att fullfölja intentionen i regeringsförkla-
ringen att EU-medlemskapet ännu bättre skall tas till
vara samt att EU-frågor skall ges ökad tyngd i den
inrikespolitiska processen.
Miljöfrågor hanteras av Miljödepartementet, oav-
sett om det rör sig om en nationell fråga eller om det
finns EU-aspekter.
Finansdepartementet hanterar ekonomisk politik
såväl på det nationella planet som på EU-planet.
Vi skall ständigt utnyttja de möjligheter som det
dagliga EU-samarbetet ger. Vi måste därvid:
1. bekämpa arbetslösheten och förbättra förutsätt-
ningarna för en hög sysselsättning i Europa,
2. höja ambitionerna inom miljöpolitiken,
3. göra EU mer öppet och jämställt,
4. reformera jordbrukspolitiken och
5. rensa bort onödig byråkrati.
Det dagliga vardagsarbetet räcker dock inte. Vi
måste dessutom se till att EU:s grundfördrag klarar av
att möta dessa utmaningar och därigenom också ge
förutsättningar när det gäller att leverera de politiska
resultat som medborgarna förväntar sig.
Fru talman! För några veckor sedan deltog jag i
Europeiska rådets möte i Turin. Mötet inledde den
regeringskonferens som under drygt ett år skall se
över EU:s grundfördrag. Turinmötet berörde också de
stora problem med arbetslösheten som finns i Europa.
Bl.a. Frankrikes president Jacques Chirac presentera-
de ett memorandum om en europeisk social modell.
Kommissionens ordförande Jacques Santer kommen-
terade sitt förslag till en förtroendepakt för syssel-
sättning som kommer att diskuteras vidare under
våren.
Jag konstaterar att president Chiracs tankar visar
att det i Europa finns en bred samsyn kring grundläg-
gande sociala frågor. Jacques Santers initiativ är in-
tressant och syftar till att skapa en bred samsyn hos
medlemsstaternas regeringar och hos arbetsmarkna-
dens parter. För svensk del har jag inbjudit arbets-
marknadens parter till en överläggning med Santer
den 26 april.
Fru talman! En reflexion: Den dominerande poli-
tiska processen ute i Europa pekar på samarbete mel-
lan staterna och arbetsmarknadens parter för att lösa
arbetslöshetsproblemet. Mycket av det som vi vant
oss vid att betrakta som en nordisk, kanske rent av
svensk, modell för hur vi hanterar den här typen av
problem är också det sätt på vilket man resonerar i
Europa i dag - möjligen med något land som undan-
tag.
Santers initiativ, Chiracs initiativ och vad som
gjorts tidigare i förbundsrepubliken Tyskland är så-
dant som går väldigt väl i linje med den diskussion
som vi har fört här hemma i Sverige om hur vi skall
halvera arbetslösheten till år 2000.
Jag anser att mötet i Turin var inspirerande och
hoppfullt. Det stärkte mig i min övertygelse om att
EU är, och kommer att vara, det avgörande instrumen-
tet för att påverka frågor i vår världsdel. Jag kan kon-
statera att vi var eniga om att den regeringskonferens
som påbörjade sitt arbete genom Turinmötet måste
ges en bred dagordning för att bereda väg för utvidg-
ningen och för att kunna ta itu med de viktiga sakfrå-
gorna. Vi har all anledning att vara nöjda med mötets
slutsatser, som fungerar som riktlinjer för förhand-
lingarna under regeringskonferensen.
Förslaget om ett särskilt sysselsättningskapitel har
vi från svensk sida aktivt drivit. Vi har under vårt år
som medlemmar fått ett allt bredare stöd i denna fråga
från andra EU-länder. Vid Turinmötet var detta up-
penbart. Slutsatserna gav i denna fråga också de öpp-
ningar som vi från svensk sida eftersträvat.
Den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken
måste stärkas. Från svensk sida markerades att vi är
villiga att medverka till detta på ett konstruktivt sätt.
Vi vill främst pröva på vilket sätt fredsbevarande
insatser, krishantering och humanitära uppgifter kan
knytas närmare EU-fördraget. Detta återspeglas i
mandatet till regeringskonferensen. Konklusionerna
på andra områden - såsom miljöpolitiken, öppenhe-
ten, de institutionella frågorna och den tredje pelaren
- tillgodoser också svenska intressen.
Under perioden april till juni kommer chefsför-
handlarna att träffas vid ett tiotal tillfällen för att gå
igenom alla de områden som regeringskonferensen
behandlar. Ett stort antal frågor - såsom utrikes- och
säkerhetspolitik, de institutionella frågorna samt mil-
jö- och sysselsättningspolitiken - kommer att stå på
dagordningen. Internt i regeringskansliet kommer
detta att leda till en intensiv verksamhet under våren
för att det skall vara möjligt att mera i detalj precisera
svenska ståndpunkter.
Regeringens skrivelse från december, som behand-
lats i riksdagen under de första månaderna i år, kom-
mer självfallet även fortsatt att vara ett rättesnöre.
Riksdagen, särskilt EU-nämnden, kommer kontinuer-
ligt att få möjlighet att följa förhandlingarna.
Fru talman! EU:s regeringskonferens är en viktig
process. Regeringen kommer att vara en mycket aktiv
deltagare i denna. Utgången kommer att vara viktig
för freden, säkerheten, miljön och jobben. Därmed
spelar konferensen en viktig roll för att förtroendet
och intresset för EU i Sverige och i övriga medlems-
länder skall kunna öka.