Herr talman! Som vi vet är det stora förändringar
på gång i grundskolan just nu. Ute i kommunerna
arbetar man med de lokala skolplanerna, och i enskil-
da skolor sliter man med att få fram arbetsplaner för
sin skola. Personalen, dvs. lärarna, arbetar med att
försöka få de nya timfördelningarna att fungera smi-
digt. De har vissa besvär att vänja sig vid de nya
kursplaneringarna.
Många och stora och ibland litet förhastade beslut
om förändringar i grundskolan togs under förra man-
datperioden. Den nya regeringen gjorde för några
veckor sedan - i december - med viss brådska en
ändring i betygssystemet. Det var bråttom därför att
ett nytt betygssystem skulle träda i kraft redan hösten
1995. Vi diskuterade betygsfrågan inför beslutet i
utskottet och här i riksdagen, och det fanns då tre
typer av argument för betyg:
Betygen används för antagning till högre utbild-
ning.
Betyg är ett instrument för utvärdering av enskilda
skolor och kommuner.
Betyg är en stimulans för den enskilda eleven.
Miljöpartiet tror inte att betyg är bra i grundsko-
lan. Antagningsförfarande utan betyg är fullt möjligt
och antagligen bättre än med betyg. Skolan utvärderas
enklare och bättre med andra instrument än betyg. I
det pedagogiska arbetet betraktar vi snarast betygen
som ett hinder.
Redan 1957 års skolutredning betonade för övrigt
att skolbetygen står i konflikt med skolans målsätt-
ning. I dag är flertalet lärare, tror jag, medvetna om de
stora nackdelarna med betyg för skolans inre arbete.
Men betygens avskaffande går långsamt.
Den brådskande åtgärden i december syftade till
att få bort onödigt betygsättande i grundskolan. Det
handlade egentligen om att förhindra att det steg bakåt
i utvecklingen som den förra regeringen beslutat om
skulle gå till verkställighet. Kvar blev betyg i årskurs
8 och 9. Miljöpartiet kunde acceptera den lösningen
så som läget då var.
Betygen i årskurs 9 kan tas bort först när gymna-
sieskolans antagningsförfarande har ändrats. Betygen
i nian är målrelaterade och grundas på nationella
normer. Vi har alltså nationella prov i nionde årskur-
sen, som Beatrice Ask efterlyste. Jag vet inte vad hon
tänker på när hon säger att vi inte har nationella prov i
vår grundskola.
Betygen i årskurs 8 kunde vi acceptera under ett
övergångsskede som en hjälp för kommunerna att få
en utvärdering av skolorna i relation till kommunens
egen lokala skolplan. Det var det instrument kommu-
nerna hade för att se om deras egna mål uppfylldes.
Det viktiga i betygsbeslutet i december var emel-
lertid att utvecklingssamtalen mellan lärare och för-
äldrar fick en framskjuten plats och att åtgärdspro-
grammen skrevs in som ett obligatorium.
När nu frågan dyker upp igen efter några veckor
har Miljöpartiet inte någon motion i ärendet. Vi har i
vår övergripande partimotion tydligt angivit vår strä-
van mot en betygsfri skola.
Herr talman! Vi har gjort den bedömningen att det
inte under den närmaste tiden är lämpligt att genom-
föra ytterligare förändringar i skolans arbete. Vi skri-
ver i stället i vår motion att det skolan framför allt
behöver under den närmaste perioden är arbetsro.
Detta ställningstagande kan inte gärna föras fram som
ett yrkande. Men det räcker som skäl för bifall till
utskottets förslag i detta ärende. Det finns som sagt
fler skäl. Jag yrkar alltså bifall till utskottets förslag.