Herr talman! När vi nu skall behandla en rad mo-
tionsyrkanden om betygen i grundskolan handlar det i
många fall om frågor som kammaren nyligen debatte-
rat.
Det är väl känt att vi moderater är kritiska till att
riksdagen i höstas rev upp det betygssystem som
riksdagen fattade beslut om i samband med läroplans-
besluten. Vi anser att de betyg som nu kommer att
införas är dåliga. De kommer för sent, antalet steg är
för få, och skolornas möjligheter att utveckla kontak-
terna med hemmen har beskurits.
Det är vår bestämda övertygelse att det är barn
med svårigheter i skolarbetet eller med dålig upp-
backning hemifrån som får lida mest av otillräcklig
och otydlig uppföljning av varje elevs studieresultat
och utveckling i skolarbetet. Vi anser också att bety-
gen är viktiga för elevernas motivation.
När det är sagt vill jag understryka att det runtom i
Sverige ute i skolorna bedrivits och bedrivs ett inten-
sivt arbete för att kunna genomföra riksdagens och
regeringens beslut om nya läroplaner, kursplaner och
betyg. Socialdemokraternas återställare i höstas inne-
bar att många goda idéer och planer för det nya när
det gäller skriftliga omdömen och betygen fick över-
ges. Det ökade inte respekten och tilliten ute i skolor-
na till det kloka i politiska beslut.
Det är mot den bakgrunden och med respekt för
det arbete som utförs i våra skolor som vi moderater
inte yrkar på att också höstens beslut om betygen skall
rivas upp. Däremot har vi inte ändrat uppfattning om
att beslutet är dåligt.
I några andra frågor som rör betygen och utvärde-
ring av arbetet i skolorna har vi emellertid några vik-
tiga reservationer som här kommer upp till behand-
ling.
Den första handlar om att skolorna skall känna sig
oförhindrade att i samband med kvartssamtalen avge
skriftlig information. Jag har egna erfarenheter av
kvartssamtal kan vara av de mest skilda kvaliteter. Att
det är en fördel, inte minst på högstadiet där eleverna
ofta har många olika lärare, att klassföreståndaren vid
kvartssamtalen också har tydlig information från fler
än sig själv är självklart. Varför Socialdemokraterna
känner en sådan vånda inför tanken att föräldrar fak-
tiskt skall få veta hur de egna barnen klarar sig i skol-
arbetet är och förblir för mig en gåta.
Den andra moderata reservationen handlar om att
nationella prov i årskurs 5 i svenska, engelska och
matematik skall vara obligatoriska. Med den decent-
ralisering av skolväsendet som skett, med den ökade
frihet skolorna fått vad gäller arbetets uppläggning
osv., och med allt fler fristående skolor är det logiskt,
rimligt och viktigt att alla skolor genomför nationella
prov som kan ge besked om elevernas kunskaper och
därmed undervisningens kvalitet.
Ytterst handlar detta om att riksdagen måste mena
allvar med att vi skall ha en likvärdig skola i hela
Sverige. Om vi skall ställa höga krav på god under-
visning i alla skolor måste vi ta reda på hur det fak-
tiskt förhåller sig. För oss moderater är kvalitetskravet
på alla skolor en viktig grundprincip för utbildnings-
politiken. Jag yrkar därför bifall till det moderata
förslaget avseende mom. 4.
Den tredje moderata reservationen berör elever
som inte når kursplanernas uppnåendemål i årskurs 5.
Den nya läroplanen innebär att dessa elever har rätt
till extra stöd. För att tydliggöra detta anser vi att
riksdagen bör besluta att det för de elever som inte når
målen i samarbete mellan hem och skola skall upprät-
tas ett särskilt uppföljningsprogram. Med det förslaget
har vi önskat försäkra oss om att skolan tillsammans
med föräldrarna verkligen tar tag i de svårigheter
elever kan ha.
Den fjärde och sista moderata reservationen
handlar om de elever som inte kan ges betyg i årskurs
9. Där har socialdemokraterna fått igenom att skolan
inte skall använda uttrycket icke godkänd utan i stället
ge ett kryss. Jag hoppas att de blir glada över den
förändringen. Elever som vill veta orsaken till att de
inte får något betyg utan ett kryss kan begära att få ett
omdöme. Först då skall ett sådant avges.
Jag tycker ärligt talat att detta är missriktad feghet
i kubik. Självklart skall varje skola tydligt redovisa
varför man bedömer att en elev inte kan få ett betyg i
något ämne. Det handlar om elevernas rättssäkerhet,
och det tvingar också skolorna att mycket noga över-
väga sina bedömningar. Det måste man begära när en
lärare eller skola de facto underkänner en elevs resul-
tat. Om man inte kan ge ett betyg har man underkänt
resultatet, och det kan då krävas att skolan redovisar
de synpunkter som ligger till grund för detta.
Skolan skall inte heller kunna gömma undan sina
skäl för eleven och föräldrarna. Det kan vara jobbigt.
Men det ligger enligt Moderaternas mening i det pe-
dagogiska ansvar som den obligatoriska skolan måste
ha att i det närmaste vara övertydlig när det gäller att
klargöra undervisningens mål, bedömningar av resul-
tat och synpunkter på hur studiearbetet kan utvecklas
framöver.
Det skall inte vara enkelt för någon enda
"strulputte" i årskurs 9 att smita ifrån verkligheten,
strunta i att begära ett omdöme, och därmed inte få
besked om vad skolan tycker om den enskildes resul-
tat. Som vuxna måste vi se allvarligt på tillkortakom-
manden och svårigheter och visa vägen ur dem. Att
aktivt ge omdömen om betyg inte ges när grundskolan
avslutas är enligt min mening en konsekvens av den
uppfattningen.
De borgerliga partierna ligger nära varandra i frå-
gan om omdömen vid ett kryss, dvs. att skolorna skall
vara skyldiga att utarbeta ett sådant. Däremot går vi
moderater längre när det gäller att aktivt tillkännage
vad man har kommit fram till.
Eftersom vi i kammaren har kommit överens om
att inte yrka bifall till alla reservationer utan nöja oss
med en, vilken jag redan har yrkat bifall till, kommer
jag inte att yrka bifall till den moderata reservationen
i den här frågan. Men om man från andra borgerliga
partier kommer att yrka bifall till att skolorna åtmins-
tone skulle vara skyldiga att utarbeta ett omdöme
kommer vi moderater naturligtvis att rösta för det.