Fru talman! Den sista frågan är naturligtvis omöj-
lig att svara på. Det jag ville ge en bild av var hur
flyktingströmmarna har sett ut under 90-talet. Det var
därför jag gav de tre årtalen och de tre siffrorna som
ju visar att vi hade en kraftig ökning t.ex. 1999 i för-
hållande till 1996. Man kan göra många tolkningar av
hur den siffran har fluktuerat.
Låt mig bara snabbt svara på ytterligare några av
frågorna. Först till viseringspolitiken. När vi blir
fullvärdiga, operativa, i Schengen kommer det här att
vara en viktig fråga. Vi vill arbeta för att successivt
kunna föra över alltfler länder till den s.k. vita listan.
Samtidigt är det viktigt att komma ihåg att visumkra-
vet och visumregleringen i första hand är till för att vi
ska kunna ha tillfälliga besök av alla möjliga slag -
affärsbesök, kulturellt utbyte men också mänskliga
kontakter för att hålla kontakt med släkt och vänner.
Jag vill också understryka att vi är ett av de få
länder som har kvotsystem när det gäller flyktingar.
Det är också en fråga som vi ofta talar om, och vi
skulle gärna se att fler länder accepterar att ha kvoter.
Vi tror att det är ett viktigt besked till omvärlden att
vi är beredda att ta emot dem som söker asyl och som
kan få flyktingstatus.
Dublinöversynen kommer under vårt ordförande-
skap, som ett svar till Johan Pehrson.
Avslutningsvis vill jag bara säga: Vi ska inte ha
någon Fästning Europa. Vi ska stärka rättighetspers-
pektivet, inte kontrollen. Det är en viktig inriktning
av hur vi vill driva de här frågorna i EU. Ett av de
absolut bästa medlen för att bekämpa männi-
skosmuggling och den oerhört obehagliga hantering-
en är att stärka mänskliga rättigheter. Det är en upp-
gift för oss allihop.