Fru talman! Det handlar om innehållsfrågan. Men
jag tycker också att vi borde fokusera mer på effekt-
frågan. När man väger samman dessa regler som
tenderar att successivt hårdna och dras åt, så leder de
till obehagliga resultat. Om man nu inför ännu hårda-
re regler, eller funderar på att införa sådana inom
ramen för Schengenkonventionen och de anmärk-
ningar som vi har fått från andra medlemsstater inom
EU för det nuvarande svenska systemet, så blir det
värre. Det driver fram en privatisering av asylrätten
där vi i så fall går från myndigheter till transportbolag
i allt snabbare takt, från förhoppningsvis rättssäkerhet
till mer av slump, godtycke och oprofessionalism.
Den här effekten går ju inte att ta på. Det är ju
ingen som har sagt att det är meningen att de ska vara
så här. Men om det nu de facto visar sig att den bety-
dande oro från många organisationer som betraktar
detta på väldigt nära håll och de signaler som jag och
säkert även statsrådet får från enskilda medborgare
säger just detta, så måste vi ju göra någonting åt det.
Och det vore intressant att höra om det finns några
tankar på effektfrågan. Det handlar ju inte bara om
dessa tre saker. Vi har ju också ett system med åter-
sändaravtal med de länder som inte omfattas av första
asyllandsprincipen. Vi vet också att de människor
som av olika skäl försöker dölja sin flyktväg för att
inte sändas tillbaka till ett återavsändaravtalsland eller
första asylland inom ramen för EU inte sällan be-
traktas som mindre trovärdiga.
Effekten av politiken är alltså det som räknas, inte
det materiella innehållet, eftersom det ofta är ganska
tjusigt. Det kan jag tillstå.