Fru talman! Låt mig allra först, när det gäller det
franska förslaget om att straffa den som gömmer
människor, säga att Sverige aldrig någonsin har ställt
sig bakom det. Det var ett franskt förslag som lämna-
des till rådet. Vi har aldrig varit med på detta. Och jag
har varit väldigt tydlig på den punkten. Det finns
också en skriftlig reservation i fråga om detta som jag
redovisade vid genomgång i EU-nämnden i fredags.
Jag beklagar väldigt mycket att den inte har nått riks-
dagen. Men jag ska se till att denna skriftliga reserva-
tion kommer till riksdagen.
Till Johan Pehrson vill jag säga att vi väldigt gär-
na hade börjat diskutera innehåll och substansfrågor,
inte minst mot bakgrund av stats- och regeringsche-
fernas uttalande i Tammerfors, dvs. att vi ska ha en
harmoniserad asylpolitik. Vi har på många sätt för-
sökt att också föra in innehållsfrågorna i diskussio-
nerna.
Jag har ju ägnat en stor del av hösten till att förbe-
reda ordförandeskapet genom att träffa mina kolleger
i Europa. Jag är inte färdig än. Jag har några kvar. Det
har naturligtvis varit väldigt viktigt att i dessa samtal
också föra fram den svenska synen på en harmonise-
rad asylpolitik på en hög nivå - här handlar det inte
om att hitta någon minsta gemensam nämnare - och
att också utgå från uttalandet i Tammerfors om att
grunden är en fullständig tolkning av Genèvekonven-
tionen. Det har också handlat om att föra en diskus-
sion om övriga skyddsgrunder, som också är viktiga
för den svenska regeringen.
Parallellt med detta har vi fört samtal med
UNHCR som nu förbereder sina global consultations,
vilka ska påbörjas efter årsskiftet. Det är också en
väldigt viktig del i att slå vakt om en rättssäker och
human flyktingpolitik över huvud taget, men natur-
ligtvis också med utgångspunkt i de diskussioner som
vi för i EU. I detta sammanhang kommer vi att fort-
sätta att vara mycket aktiva när det gäller det arbete
som UNHCR genomför.
Regeringen ska snart fatta beslut om tilläggsdi-
rektiv till Anhörigkommittén som också ska titta på
de delar som är aktuella även inom EU, alltså männi-
skosmuggling, trafficking men också transpor-
törsansvaret.
Jag vill också understryka att vi har ett transpor-
törsansvar redan i dag som ju innebär att flygbolagen
och andra har ett ansvar, vilket i sin tur leder till att
de granskar resehandlingar för de resenärer som de
fraktar på sina flygplan och båtar. Detta transportö-
ransvar har vi haft sedan 1954. Den principen att
flygbolag och företag som transporterar människor på
båtar har ett ansvar finns alltså redan.
Nu ska vi med i Schengensamarbetet som operati-
va från mars, och det förutsätter att vi också fullt ut
lever upp till Schengenkonventionen, därav också
detta tilläggsdirektiv till utredningen att se över denna
artikel 26.2.