Fru talman! Får jag fråga Gudrun Lindvall om hon
ingenting har hört, ingenting har lärt och ingenting har
förstått? Hon är så förblindad av sina procentsatser
om bevarande att hon är beredd att bevara skogsbru-
ket till döds.
Sveriges riksdag tog med ganska bred enighet be-
slut om en ny skogsvårdslag som radikalt förändrade
den gamla skogsvårdslagens mål på så sätt att miljö-
målet sattes lika högt som produktionsmålet. Det var
en mycket stor förändring. Detta har, som jag påpeka-
de i mitt inledningsanförande, föranlett hundratusen-
tals skogsägare att utbilda sig och fortbilda sig i frå-
gan om hur man skall kunna ta större hänsyn till natu-
ren och till bevarandet av biologisk mångfald.
Storskogsbruket har anställt ekologer och biolo-
ger. Man satsar miljoner för att bli bättre på att ändra
sin inriktning. Skogsstyrelsens generaldirektör Maria
Norrfalk har i flera anföranden sagt att detta innebär
att skogsbruket nu är på väg åt rätt håll. Självklart går
en sådan här skuta inte att vända över en natt. Vi talar
ju om Sveriges största näring. Jag påstår ändå med
bestämdhet att svenskt skogsbruk i de avseenden som
Gudrun Lindvall så häftigt kritiserar absolut är på rätt
väg.