Fru talman! Eftersom Erik Arthur Egervärn kopp-
lade det jag sade om skogsvårdslagstiftningen till de
här avarterna som förekommer vid tillämpningen av
lagstiftningen vill jag klargöra att jag naturligtvis inte
försvarar sådana avarter. Totalt sett i förhållande till
antalet avverkningar i landet är den här typen av av-
verkningar i själva verket försumbara. Men skogsä-
garna skall självfallet följa skogsvårdslagen, vilket
innebär en skyldighet att återbeskoga fastigheten. Om
detta inte sker finns det juridiska möjligheter att följa
upp ett sådant dåligt förfarande.
Jag vill varna för - om jag uppfattade detta rätt -
att ha någon slags ransoneringsåtgärd vid förvärv av
skogsfastigheter. Det är en av de bra och nödvändiga
möjligheterna, nämligen att man kan göra ett större
skogsuttag vid ett förvärv för att klara likviditeten och
klara köpeskillingen. Det är en av förutsättningarna
vid generationsskiften, som är mycket vanliga i det
privata skogsbruket. Jag vill bestämt avråda från en
sådan ransonering.