Fru talman! Under hela efterkrigstiden har en be-
tydande del av folkhälsoarbetet grundats på att utjäm-
na ekonomiska skillnader - det har naturligtvis varit
helt nödvändigt. Mycket arbete har också lagts ned på
att skapa en bra arbetsmiljö, och det har i hög grad
bidragit till mindre ohälsa, relaterat till förhållandena
på våra arbetsplatser.
Även om hälsoläget i Sverige har förbättrats, på
grund av dessa och flera andra åtgärder, så att medel-
livslängden i Sverige är bland de högsta i världen, kan
vi konstatera att målet med folkhälsoarbetet är långt
ifrån nått.
Hälsan är t.ex. fortfarande väldigt ojämnt förde-
lad. Det finns stora skillnader i hälsoutveckling mel-
lan olika grupper, vilket kan förklaras med att männi-
skor har olika levnadsbetingelser. Det finns också
stora regionala skillnader mellan människor i olika
landsdelar och också inom län och städer liksom det
finns skillnader i hälsa mellan kvinnor och män.
Dessvärre ökar också ohälsan hos vissa grupper i dag.
Fru talman! För 35 år sedan lämnade Centerpartiet
in en partimotion undertecknad av Gunnar Hedlund
om den svenska socialpolitikens inriktning. Det var en
motion som då rönte stor uppmärksamhet och gav
upphov till en väldig debatt. I den kritiserades samhäl-
lets ensidiga satsningar på ekonomiskt välbefinnande
och att människors behov av trygghet och trivsel i hög
grad förbisetts - något som enligt motionen bidrog till
nationalekonomiska och folkhälsorelaterade problem
av stor betydelse.
Fortfarande efter alla dessa år går det att instämma
i den grundläggande kritiken av samhällsbygget. Det
är lätt att glömma bort människans behov och välbe-
finnande i ett alltför materialistiskt och sektoriserat
samhälle, där varje sektor ser till sitt eget bästa.
I Centerpartiet anser vi att det är dags att vidga
vyerna och arbeta med folkhälsoaspekterna ur fler
synvinklar.
En betydande del av ojämlikheterna i hälsa har att
göra med att människor har olika inflytande över sina
egna liv. Det sociala nätverket och social gemenskap
har stor betydelse för hälsan, alltifrån påverkan på
levnadsvanor som rökning, alkoholkonsumtion, kost-
och motionsvanor till den psykiska hälsan.
Under 1990-talet har många människor erfarit
följderna av att det sociala nätverk som är koncentre-
rat kring arbetet har rämnat. Ensamhet, osäkerhet och
utanförskap skapar dåliga miljöer, som har en negativ
påverkan på männniskors både fysiska och psykiska
hälsa. Ett decentraliserat samhälle, där människorna
har mer makt och ansvar att styra över sina egna liv
och mer inflytande över sin närmiljö, är en av de
grundläggande förutsättningarna för ett lyckat folk-
hälsoarbete. Mekanismer och funktioner i det lokala
samhället kan fungera som drivkrafter i folkhälsoarbe-
tet.
Vi anser, fru talman, att det behövs ett omfattande
forskningsprogram för att belysa just den sociala
gemenskapens betydelse för hälsan och vilka övriga
mekanismer som påverkar människors livsvillkor och
levnadssätt. Forskningsprogrammet bör utgå från
mikroperspektivet, alltså familjen, de sociala nätver-
ken och den yttre närmiljöns betydelse för människors
hälsa. Kvinnoperspektivet i folkhälsoarbetet måste
också lyftas fram.
Folkhälsoarbetet måste grundas på att alla männi-
skor har ett eget ansvar för sin hälsa och sin livsstil
och har en vilja att påverka sin egen livssituation. Det
är helt jämförbart med Agenda 21-arbetet, som också
utgår från individen och som har fått så stort genom-
slag.
Forskningen är helt beroende av bl.a. sådant sta-
tistiskt underlag som folk- och bostadsräkningen har
utgjort. Om inte motsvarande uppgifter inom en snar
framtid tas fram kommer det att få betydande konsek-
venser för forskningen om människors hälsa och dess
bestämningsfaktorer. Det är därför vi i Centerpartiet
anser det så angeläget att det förberedelsearbete som
pågår för att man skall kunna genomföra de nya regis-
terbaserade folk- och bostadsräkningarna påskyndas.
För att folkhälsoarbetet skall lyckas krävs också
en övergripande strategi från regeringens sida och ett
mer genomgripande verksamhets- och sektorsöver-
skridande arbete. Folkhälsofrågorna berör flera depar-
tement, och regeringen bör ha en samlad syn på dessa
frågor, ungefär som på jämställdhetsfrågan. Därför
bör Kommittén för nationella folkhälsomål ges i upp-
drag att presentera en strategi kring hållbar utveckling
i ett hälsoperspektiv samt presentera hur sektorsgrän-
ser skall brytas och hur befintliga beslutssystem kan
förändras. Mål och riktlinjer för folkhälsoarbetet
måste vidgas. I Centerpartiet ställer vi också krav på
att hälsokonsekvensanalyser måste genomföras innan
beslut i viktiga frågor fattas.
Sammanfattningsvis, fru talman, vill jag bara ta ett
citat från den 35 år gamla partimotionen - ett citat
som är lika aktuellt ur folkhälsoperspektiv i dag: "- -
- vad som behövs är en systematisk anpassning av
samhället till individen, till hans biologiskt rotade
psykiska och kroppsliga förmåga och behov, inte bara
ständiga krav på individen att anpassa sig till ett allt-
mer komplicerat och på stressfaktorer allt rikare sam-
hälle."
Fru talman! Jag står självfallet bakom mina tre re-
servationer, men jag nöjer mig med att yrka bifall till
reservation nr 1.