Hoppa till innehåll
PRESS
Swisha

Frivilligt stöd

Stöd med Swish

Stödet är frivilligt och påverkar aldrig redaktionella beslut.

Mottagare: Simon Axelsson

Lämna tomt för att välja belopp i Swish. Bankens beloppsgränser gäller.

Öppna Swish

Kontrollera att mottagarnamnet är Simon Axelsson och att beloppet stämmer i Swish innan du godkänner med BankID. Meddelande: PRESS0.

Swish till Simon Axelsson, 0761860127
Skanna QR-koden med Swish eller mobilkameran.

Du kan också öppna Swish själv och fylla i numret. Den här sidan kan inte kontrollera om en direkt Swish-betalning har genomförts. Kontrollera betalningen i Swish eller hos din bank.

Fler sätt att stödja PRESS0

Utforska PRESS0 · områden, sidor och verktyg
Anförande · kammaren

Folkhälsofrågor

CHATRINE PÅLSSON (kd), 1998-01-28 (riksmöte 1997/98).

Talarens profil: röster, uttalanden och ansvar

Fru talman! Jag är också mycket glad över att de

förebyggande folkhälsofrågorna mer och mer har

kommit in i vårt medvetande. Jag tror att tandvården i

vårt land har varit ett av de allra bästa bevisen. Där

har vi kunnat se resultat av ett aktivt förebyggande

arbete. Trots att det har skett nedskärningar inom vård

och omsorg, hoppas jag att man verkligen skall ta de

förebyggande frågorna på allvar. Jag tror att det allra

bästa resultatet av folkhälsoarbetet får man när man

inkluderar det med den vanliga vården och omsorgen.

Inte minst sekundärpreventionen har ju visat sig

oerhört framgångsrik. När en människa har fått en

varning från kroppen, vare sig det gäller en hjärtin-

farkt eller något annat, har det varit lättare att t.ex.

sluta röka och ändra sina levnadsvanor.

Fru talman! I mitt anförande här skall jag ta upp

två av de frågor som vi tar upp i våra reservationer.

Den ena handlar om allergi och den andra gäller

självmordsfrågan.

Allergi och annan överkänslighet har ökat oro-

väckande inom den industrialiserade världen under de

senaste decennierna. Minst en tredjedel av alla barn,

ungdomar och vuxna drabbas av allergiska sjukdomar

i någon form. Allergier och annan överkänslighet

kostar samhället minst 5,6 miljarder varje år. Astma-

sjukdomen dominerar kostnaderna. Därför krävs det

enligt vårt synsätt rejäla satsningar inom forskning,

utbildning och information för att vända trenden och

stoppa ökningen av allergier.

Det finns olika orsaker till överkänslighetsreaktio-

ner och allergier. Vanligast är hår från pälsdjur, pol-

len, damm, kvalster och vissa typer av mat. Under

senare år har problem med inomhusmiljön hamnat i

fokus. Dålig ventilation och hög luftfuktighet är van-

liga exempel. Det krävs strategier som genomsyrar

olika områden. Det måste tillskapas konkreta hand-

lingsplaner.

Fru talman! Allergiproblemen i skolan är stora. I

en undersökning som Skolverket genomfört uppgav

rektorerna att de räknade med att det fanns 9,7 %

allergiker bland eleverna. Statistik från Folkhälsoinsti-

tutet tyder på att antalet nästan är 40 %. Jämfört med

för 20 år sedan har antalet allergiker bland eleverna

fördubblats. Astma- och allergiförbundet har krävt att

det skall tillsättas en skolans allergiutredning. Utred-

ningens uppgift skall vara att utreda vad som gjorts

och vad som kan göras för att förebygga allergier

bland skoleleverna. Vi kristdemokrater anser att det

förslaget är värdefullt. Det är ett utmärkt förslag.

Vi anser att det är viktigt att de rapporter och ut-

redningar som finns används som grund för beslut.

Att så många barn i skolan har svåra problem är inte

bara medicinskt allvarligt. Den som är sjuk kan ofta

inte tillgodogöra sig den undervisning som skolan ger.

Det kan få allvarliga konsekvenser, fru talman, både

kunskapsmässigt och psykiskt. Med anledning av den

debatt som har varit här på förmiddagen borde det

vara en väldigt viktig fråga.

Vi kristdemokrater tror att attityderna måste föränd-

ras. Det handlar om att visa respekt för de här pro-

blemen och att visa respekt för människor som drab-

bas av allergi. Vi tror också att de ideella föreningar-

na har en oerhörd uppgift i att sprida kunskap. De

ideella föreningarna kan ofta detta utomordentligt väl.

Jag vill yrka bifall till reservation 13, under

mom. 7.

Så går jag över till självmordsproblematiken. Nå-

got av det allra svåraste som kan drabba en förälder

eller ett syskon är att ett barn dör. Något av det allra

svåraste att bearbeta och leva vidare med är om bar-

net eller ungdomen har tagit sitt eget liv.

En allvarlig varningssignal när det gäller barns

och ungdomars utsatthet är den höga frekvensen av

självmord och självmordsförsök bland barn och unga

i Sverige. Ungefär fem barn under 15 års ålder begår

självmord i Sverige varje år. Det är övervägande

pojkar. I åldersgruppen 15-19 år är det ungefär 50

stycken. I åldersgruppen 20-24 år är det ungefär 130

som tar sitt eget liv. Då är både de fall där man säkert

vet att det har varit fråga om självmord och de fall där

det råder oklarhet medräknade.

Totalt dör ca 2 000 människor av självmord varje

år. Av dessa är nästan 20 % under 30 år. Självmord är

nu den vanligaste dödsorsaken bland pojkar och unga

män i åldern 15-29 år. Självmord är t.o.m. vanligare

än död i trafikolyckor.

Fru talman! Denna statistik skrämmer oss.

Till de självmord som "lyckas" kommer också de

självmordsförsök där självmordet inte fullbordats. I

en enkätundersökning bland skolungdomar i Sverige

har 3-8 % rapporterat att de någon gång har gjort ett

självmordsförsök. Om man räknar med självskadande

handlingar blir siffrorna ändå högre. Socialstyrelsens

enkät från 1991 visade att så många som 9 % av

2 000 ungdomar födda 1973 någon gång avsiktligt

gjort sig själva illa.

Sverige har länge haft en oförändrad och hög fre-

kvens av självmord bland ungdomar. Det rapporteras

nu från flera västeuropeiska länder om en markant

ökning av antalet självmord bland ungdom. Norge har

under de senaste 20 åren fått en femfaldig ökning av

antalet självmord i åldrarna 15-24 år och ligger nu på

samma höga nivå som Sverige och Danmark.

Situationen är alltså utomordentligt allvarlig. 1987

blev självmord den vanligaste dödsorsaken för pojkar

och män i åldern 15-29 år.

Jag vill, fru talman, jämföra detta med trafiken.

Åtskilliga miljoner och miljarder läggs på trafiksäker-

het för att förebygga olyckor. Vad gör vi för att före-

bygga självmord?

Jag är medveten om att detta är problem som är

utomordentligt svåra att ta upp. Det är känsligt. Det är

svårt att hitta någon riktig lösning på det. Men jag tror

inte att vi som politiker i något sammanhang får värja

oss för att det är svårt. Vi måste försöka att hitta vägar

för att nå våra mål. Vi måste, tror jag, ta ordentlig tid

på oss och diskutera igenom hur man skall göra.

Jag är väldigt glad att Stockholms läns landsting

har tagit initiativet till bildandet av Centrum för sui-

cidforskning och prevention. De har redan gjort ett

viktigt arbete. Jag tror att det krävs att vi här i riksda-

gen - i parlamentet - tar ett ordentligt tag för att hjäl-

pa till, skapa resurser och förebygga självmord.

Fru talman! Jag vill yrka bifall till reservation 16,

under mom. 9.

Debatten

Hämtad sida: 21

21 rader

Källa: Sveriges riksdag. Originalet hos riksdagen Källfil hämtad 2026-10-13.

CHATRINE PÅLSSON (kd): Folkhälsofrågor (1998-01-28) — PRESS0