Fru talman! Jag tycker att det är starka ord som Josefin Brink använder när hon säger att det här sätts i system och att det är ett stort missbruk. Det tror jag inte att det är, men finns det fall där man inte följer lagstiftningen ska det givetvis rättas till och tas upp på bordet för en diskussion.
Låt mig upprepa det här med tvåårsgränsen. Efter två år blir man fast anställd. Det var sämre innan alliansregeringen tillträdde, för då var det tre år för vikariaten. Nu är det två år, och därefter blir man fast anställd.
Är inte EU-kommissionen nöjd får vi naturligtvis fortsätta diskussionen och se till att alla parter blir nöjda och att vi kommer rätt i frågan. Det är självklart viktigt.
När det gäller tillfälliga jobb tog jag fram statistik, och vi ser i dag att antalet tidsbegränsade anställningar har minskat med 43 000 sedan 2011 och antalet fasta anställningar har ökat med 78 000. Det går alltså rätt bra, och vi kan vara överens om att vi ska jobba för att det blir fler heltidstjänster.
Det är väldigt olyckligt med exempelvis så kallade delade turer som förekommer inom landstingsvärlden. Man får jobba några timmar under förmiddagen och sedan får man vara ledig några timmar innan man kommer tillbaka och jobbar igen på eftermiddagen. Så kan det ju inte vara. Det här helt orimligt för arbetstagaren att leva i en sådan situation.
Här finns alltså väldigt mycket att göra. Vi vill ju stimulera människor till att jobba mer, inte mindre som man kan tro när man läser Josefin Brinks och Vänsterns motion. Ni vill att man ska korta ned arbetstiden, och hur ni ska kunna få ihop det systemet med en bra välfärd i framtiden är för mig obegripligt. Att lagstiftningsvägen tvinga exempelvis kommuner och landsting till en sänkt arbetstid är helt orimligt. Det har SKL bestämt tagit avstånd ifrån. De försök som har gjorts i landet med sex timmars arbetsdag har man fått upphöra med, för det kostar för mycket.
Det är alltså inte vägen att gå när vi har en debatt om att vi måste öka antalet arbetade timmar för att klara välfärden.