Herr talman! När det först gäller Delegationen för jämställdhet i arbetslivet tror jag inte att den kommer att uträtta underverk. Jag tror att den kommer att ge en del goda idéer och förslag till hur vi kan arbeta vidare med frågan och finna lösningar, både härifrån riksdagens sida och från arbetsmarknadens parters horisont, från fackföreningar och arbetsgivare. Det ska bli mycket intressant att se vad utredningen kommer fram till. Jag tror inte att det blir underverk men däremot en god hjälp på vägen.
När det gäller korttidsarbete vill jag inte alls slå mig för bröstet. Jag sade inte heller att regeringen specifikt hade varit initiativtagare till detta. Jag kommer själv från Hofors och stålbranschens förlovade land med Ovako, och Sandviken är nära oss, och det var fackföreningarna och arbetsgivarna som löste detta på ett mycket konstruktivt och fyndigt sätt. Det gjorde att inte minst Ovako i Hofors klarade sig undan varsel i stor utsträckning.
Däremot tycker jag att det är bra att många av oss som bor i dessa områden för fram de signaler som vi har fått från dem som arbetar inom stålbranschen, som i mitt fall. Det är att det system som finns exempelvis i Tyskland vore intressant att titta på också i Sverige, inte minst mot bakgrund av det som hände i Sverige under krisen när man på olika arbetsplatser gjorde konstruktiva lösningar på bästa sätt enligt den svenska modellen.
Därför tycker jag att det är bra att man från regeringens sida har tagit till sig de signalerna och har tillsatt den här utredningen för att titta på för- och nackdelar med systemet med korttidsarbete och också ge förslag på hur ett sådant system skulle kunna utformas här i Sverige. Det är det som är min ingång. Jag tycker i alla fall att det är positivt att man nu har möjlighet att se om en sådan modell skulle kunna vara bra för Sverige också.