Herr talman! Jag vill koncentrera mig på den fråga Valter Mutt och Annika Lillemets ställer om hur den demokratiska styrningen av Riksbanken ska ökas. Det är en del i frågan, men kanske inte den allra viktigaste.
Jag tillhör sedan en tid tillbaka Riksbanksfullmäktige och har i samband därmed utträtt ur finansutskottet. Anledningen är att man inte ska utvärdera sig själv. Det är viktigt att påpeka.
Enligt mitt sätt att se det är Riksbanken inte ofelbar. Den ska bara agera och arbeta med stöd av och under den lag som beslutas av riksdagen. Det betyder att så länge man inte har något annat att styra med än den lagen går det inte heller att ha flera mål för Riksbanken utöver det nuvarande med inflationspolitiken och en stabil finansiell ordning och reda i landet. Det är klart att man skulle kunna tänka sig flera mål. Den amerikanska riksbanken Federal Reserve har det.
Herr talman! Vänsterpartiet var tidigare representerade i Riksbanksfullmäktige men är det inte just nu. Det är däremot Miljöpartiet genom Peter Eriksson och den tidigare partisekreteraren Agneta Börjesson. Vänsterpartiet har full insyn i detta. Då kan man fråga sig: Hur ska en ny regering agera? Ska man ändra på detta?
Miljöpartiet vill i riksbankslagen införa förslaget att särskild hänsyn ska tas till de miljöutmaningar man har. Vänsterpartiet, som kan tänkas bli en del av koalitionen, vill införa ett annat mål, nämligen sysselsättningsmålet. Helt plötsligt skulle vi sitta med tre mål för Riksbanken.
Det vore väldigt intressant att få reda på om ni som har väckt interpellationen avser att ändra riksbankslagen så att det blir en ny situation där olika hänsyn ska tas i Riksbanken. Vad ska väga tyngst?
Jag har inte sett att något av de fem största partierna, som är representerade i Riksbanken, vill ändra på riksbankslagen i detta avseende. Det är en viktig konsumentupplysning för Sveriges folk att veta vad riksbankslagen kommer att innefatta efter ett eventuellt regeringsskifte. Det skulle vara väldigt intressant att få veta.