Fru talman! Strävan med det nya fördraget är ju att
det skall bli mer effektivt, och det är ju samma sak
som att vi går mot ökad överstatlighet. Förutsättning-
arna i det nya fördraget ändrar ju de gamla utgångs-
punkterna.
Vi har nu regeringens proposition och Europol-
konventionen att ta ställning till. Motioner skall väck-
as innan regeringskonferensen har fattat sitt beslut.
Anser då inte justitieministern att det är väsentligt att
påverka det mellanstatliga samarbetet, t.ex. inom
Europolkonventionen? Kan vi i det läget acceptera
konventionen innan den nya fördragstexten är färdig?
När det gäller rambeslut handlar det ju också om,
som vi ser det, vår egen regeringsform 10:2, att rege-
ringen får ingå vissa internationella överenskommel-
ser endast med riksdagens godkännande.
Även om tredje pelaren fortsättningsvis skall vara
av mellanstatlig natur kan förslagen sägas innebära,
om än inte ett formellt överförande av beslutskompe-
tens så åtminstone en förskjutning av kompetens från
riksdagen i riktning mot EU. Jag har förstått av många
artiklar att frågan är öppen. Innebär detta att den nya
fördragstexten kommer att kräva svensk grund-
lagsändring?