Herr talman! Kristdemokraterna har under en lång
tid arbetat för att bekämpa den ekonomiska brottslig-
heten. Varje år förlorar vi flera tiotals miljarder på att
konkurrensförhållanden snedvrids och olagliga för-
mögenhetsöverföringar sker genom ekonomisk
brottslighet. Som medborgare drabbas vi indirekt i
form av uteblivna skatteintäkter, men som företagare
drabbas man mer direkt. Hederliga företagare får det
allt svårare i konkurrensen. Små och medelstora före-
tag spelar en nyckelroll för att Sverige skall få nya
arbetstillfällen och en ekonomisk utveckling som är
nödvändig för att klara landets välfärd.
Kristdemokraterna har hävdat att kampen mot den
ekonomiska brottsligheten måste prioriteras om vi i
längden skall kunna överleva som rättssamhälle och
som ett demokratiskt samhälle. Det får inte bli så att
myndigheterna koncentrerar sin verksamhet mot
"småtjuvarna" och låter den avancerade brottsligheten
operera relativt ostört. Kristdemokraterna har fört
kampen mot den ekonomiska brottsligheten främst
utefter tre linjer, nämligen genom förslag till nya lagar
och förbättring av de nuvarande lagarna, genom för-
slag till en ny organisation samt genom en förändrad
syn på ekobrotten - straffen måste bli strängare och
mer verksamma.
Under innevarande mandatperiod har socialdemo-
krater och centerpartister gemensamt medverkat till
neddragningar i rättsväsendet. Dessa neddragningar
har vi kristdemokrater motsatt oss. Vi har inte velat
medverka till en nedrustning av rättsväsendet utan
tvärtom velat få till stånd en förstärkning med 730
miljoner kronor till bl.a. polis-, åklagar- och domstol-
sväsende samt kriminalvård, skattekontroll och tull.
Av dessa medel har Kristdemokraterna i sitt budgetal-
ternativ anslagit 200 miljoner kronor för en förstärk-
ning av skattekontrollen. Det handlar dels om en
ökning av beskattningseffektiviteten, dvs. förhållandet
mellan debiterad skatt och rätt skatt, dels om upp-
bördseffektiviteten, dvs. förhållandet mellan debiterad
skatt och faktisk inbetald skatt.
Herr talman! Samtidigt som man bör arbeta på att
få fram bättre metoder och system inom beskattningen
för att motverka skatteundandragande och för att
effektivisera kampen mot ekonomisk brottslighet är
det mycket viktigt att rättssäkerheten vid beskattning-
en inte får stå tillbaka när nya åtgärder övervägs. En
helt felaktig och för ekobrottsbekämpningen missrik-
tad åtgärd var detta med att återinföra den tidigare s.k.
skatteflyktslagen, som avskaffades för flera år sedan
efter långvarig och kraftig kritik bl.a. därför att den
medförde svårigheter för den enskilde att förutse
konsekvenserna av olika rättshandlingar och därför att
den knappast fyllde någon vettig funktion efter skatte-
reformen.
Utskottsmajoriteten skriver i detta betänkande att
det främsta skälet till ett återinförande nu och till en
skärpning skulle vara att det är ett avhållande medel.
Regeringens förslag till en reformerad skatte-
flyktslag grundas på Skatteflyktskommitténs betän-
kande. Lagrådet och flera remissinstanser är kritiska.
Lagrådet skriver bl.a. att "en effektivisering inte får
drivas så långt att rättssäkerhetens krav åsidosätts.
Lagreglerna måste utformas så att innebörden blir så
tydlig som möjligt." Flertalet remissinstanser avstyr-
ker förslagen med motiveringen att förutsebarheten
minskar. Bl.a. åberopas att den föreslagna lagtextens
räckvidd är oklar. Flera remissinstanser är kritiska till
att tillämpningen av skatteflyktsklausulen utvidgas.
Kristdemokraterna instämmer i denna kritik.
Regeringens agerande efter valet 1994 - det gäller
då att inte bara återinföra skatteflyktslagen utan att
t.o.m. också skärpa den - skapar en osäkerhet hos
skattebetalarna. Det är mycket tveksamt om det finns
en acceptans för en sådan lagstiftning.
Utskottsmajoriteten tar inte hänsyn till Lagrådets
synpunkter. Utskottsmajoriteten skriver visserligen att
förslaget inte får leda till att den enskildes berättigade
krav på rättssäkerhet och förutsebarhet åsidosätts.
Men det är precis vad som kommer att ske.
Kristdemokraterna anser att lagen om skatteflykt
bör upphävas, med verkan från den 1 januari 1998,
och att regeringens proposition måste avslås.
Jag står bakom samtliga reservationer i betänkan-
det som Kristdemokraterna skrivit under, men jag
yrkar bifall endast till reservation nr 1.