Herr talman! Vi skall nu diskutera en s.k. återstäl-
lare. Den borgerliga regeringen avskaffade lagen mot
skatteflykt från den 1 januari 1993. Efter regerings-
skiftet 1994 återinfördes den den 1 juli 1995. Rege-
ringen föreslår i den nu aktuella propositionen om-
formuleringar i den s.k. generalklausulen som innebär
att lagen på ett par punkter skärps i förhållande till
den nuvarande och på en punkt lindras något. Försla-
gen utgår från 1995 års skatteflyktskommitté, SoU
1996:44.
Moderata samlingspartiet har hävdat, och kommer
envetet att hävda, att skatteflykt i första hand skall
bekämpas med klara och tydliga skattelagar. Det är
också viktigt att skattesystemet utformas på ett sådant
sätt att det upplevs som rättvist. Omdaningen av
skatteflyktslagen ter sig inte som en förändring till det
bättre. Fortfarande kommer stor osäkerhet att råda om
vilka beskattningseffekter olika transaktioner kan
komma att medföra.
Lagen om skatteflykt har kritiserats ända sedan
dess tillkomst - främst ur rättssäkerhetssynpunkt.
Kritiken har bl.a. gällt att en sådan lagstiftning stärker
det allmännas ställning gentemot den enskilde på ett
sätt som inte är rimligt i en rättsstat. Det rimliga är att
en gång för alla upphäva skatteflyktslagen.
Regeringen har uppenbarligen inte lyssnat till de
remissinstanser som har varit kritiska till Skatte-
flyktskommitténs förslag. Motiveringar som att förut-
sebarheten minskar och rättssäkerheten inskränks har
lämnats därhän. Det här är enligt min uppfattning att
lämna den enskilde i sticket gentemot det allmänna.
Inte ens Lagrådet fann att omformuleringarna i be-
stämmelserna i 2 § mom. 4 var förenliga med den
tydlighet och klarhet som bör krävas. Vidare hävdar
Lagrådet att det nästan är en olöslig uppgift att utfor-
ma en generalklausul mot skatteflykt så att den en-
skilde i varje situation kan avgöra om klausulen är
tillämplig på ett visst använt förfarande.
Enligt utskottets majoritet svarar regeringens för-
slag på ett väl övervägt sätt mot behovet att komma
till rätta med vissa brister i lagen. Jag frågar mig:
Vilka brister? Är det möjligen så att majoriteten när
en förhoppning om att förändringarna skall kunna
användas i fler situationer? För inte kan det väl gälla
exempelvis tydlighetsskäl?
När det gäller tillämpningen av klausulen i den del
som tar upp att det nu skulle vara tillräckligt med
indirekt medverkan kan man fråga: Kommer den nya
utformningen att förstås lättare och ge en bättre förut-
sägbarhet? Dessa omformuleringar uppfattar jag som
nya oklarheter. Dessutom framstår de som en skärp-
ning av lagen.
När det gäller omformuleringen beträffande den
skattskyldiges motiv, kan man fråga sig om det över-
vägande skälet för förfarandet skulle vara mer klargö-
rande än det huvudsakliga skälet för förfarandet.
Denna förändring bidrar inte heller till att tydliggöra.
Jag ser framför mig nya tolkningstvister och ökad
rättsosäkerhet.
Moderaterna anser att regeringens ställningsta-
gande att först återinföra lagen och nu dessutom skär-
pa den inte bara skapar stor osäkerhet hos skattebeta-
larna utan också bidrar till en allmänt sett större
rättsosäkerhet. Så vill Moderaterna inte ha det i Sve-
rige.
Med det här yrkar jag bifall till reservation 1 un-
der mom. 1 som innebär ett upphävande av skatte-
flyktslagen. Jag ställer mig naturligtvis också bakom
de två övriga reservationerna.