Herr talman! Centerpartiet anser att extra resurser
ska gå till en satsning på ung kultur i hela landet. Jag
har pratat mig varm för det många gånger tidigare
men tar upp det igen eftersom dagens betänkande
innehåller många av våra motioner om hur viktigt det
är att unga människor ska ha möjlighet att påverka sin
uppväxtmiljö på ett positivt sätt.
Centerpartiet vill ha ett KUL-bidrag - kultur för
unga i hela landet - med unga, för unga och av unga.
Det ligger i år på 100 miljoner, och nästa år höjer vi
det till 290 miljoner. Vår målsättning med dessa
pengar är att ungdomarna själva ska kunna söka bi-
drag till de projekt som de vill genomföra. På sikt ska
varje kommun få 1 miljon till ungdomarnas egna
idéer, 1 miljon oavsett hur stor kommunen är.
Vi tycker att det är viktigt att ungdomarna själva
får bestämma hur resurserna ska fördelas till olika
aktiviteter som de vill genomföra. I kommunerna är
pengarna uppbundna redan innan budgeten antas,
eftersom de har fasta kostnader för anläggningar och
institutioner, och många projekt är beslutade redan
innan budgeten antas.
Ungdomar som har kommit på en lysande idé har
inte tid att vänta till nästa års budget, eftersom entusi-
asmen innan dess har runnit av dem, eller också har
de fått nya idéer. Förmodligen har de också ledsnat på
att vänta på att byråkratins kvarnar ska mala färdigt
och därmed tappat tron på demokratin.
I några kommuner i landet har man utvecklat
verksamhetsformer som tillgodoser ungdomars åsik-
ter och även sett till att ta fram snabba beslut. Årligen
utses en ungdomskommun i landet av Ungdomssty-
relsen och Kommunförbundet. De kommuner som
blir utvalda blir det därför att de låtit ungdomar fatta
beslut över egna projekt. I Jönköping t.ex. får även
ungdomar eller grupper som inte tillhör någon före-
ning ta del av den pott med pengar som Ungdomsa-
kuten förfogar över. Det är väldigt viktigt att dessa
föreningslösa ungdomar känner att även de kan få ett
hörn av budgetkakan. Vi anser därför att Ungdoms-
styrelsen ska få i uppdrag att påverka kommunerna att
utarbeta konkreta planer för en högre prioritering av
ung kultur.
Herr talman! Det är ungdomarna själva som vet
vad de vill ha för kultur. I dag är det vanligt att färdi-
ga program presenteras utan att man har frågat vad
ungdomarna vill ha.
I dagarna har vi fått en förstudie från Riksdagens
revisorer, som har tittat på om utbud och efterfrågan
stämmer överens beträffande det kulturutbud som
stöds med statliga pengar. Riksdagens revisorer har
kommit fram till att de undersökningar som har gjorts
inte riktats in på vad publiken har efterfrågat.
Riksteatern har till en viss del tagit reda på vad
unga i åldern 15-30 år efterfrågar och vilka hinder
som finns för dem när det gäller att ta del av scen-
konst. Ett hinder som uppges är att de inte går på
teater därför att de har en bild av den "typiska" tea-
terpubliken som de inte identifierar sig med. De anser
att en typisk teaterpublik utgörs av "esteter", snobbar,
svartklädda, de som har råd, par, medelålders eller de
som är över 27 år.
Frågan om vad publiken och den potentiella pub-
liken efterfrågar är befogad, anser Riksdagens reviso-
rer, med tanke på den kulturpolitiska ambition som
deklarerats både år 1974 och år 1977 - att alla ska ha
möjlighet att få del av kulturupplevelser.
Vi i Centerpartiet har uppmärksammat problemet,
som märks speciellt tydligt bland ungdomar. Det är
också vi som har lyft frågan om huruvida utbud och
efterfrågan överensstämmer.
Jag träffar ofta ungdomar som klagar över att de
inte får loss pengar till hyra av lokal eller inte får
garantibidrag till att starta ett ungdomskafé eller lik-
nande. Deras uppgivenhet går det inte att ta miste på.
Därför vill vi införa ett KUL-bidrag som kan komma
alla ungdomar till del.
Vi tycker att de pengar som utdelas av Ungdoms-
styrelsen och Allmänna arvsfonden är ganska bra.
Men det tar ofta för lång tid att få besked om man får
bidrag eller inte. Dessutom är det svårt att få bidrag
till vissa aktiviteter. Helst ska det vara fråga om
"behandlingsprojekt". Med detta menar jag frågor om
saker som vuxna anser vara "vettiga att göra", inga
"tramsprojekt". Det ska leda till att "ge ungdomarna
självförtroende" och till att "fånga upp ungdomar på
fallrepet". Jag menar att det är exempel på hur vuxna
sätter sig över den unga kulturen och reducerar den
unga kulturen till en "förebyggande insats".
Frågan är hur mycket detta hjälper och stärker de
ungas kulturintresse.
Herr talman! Jag yrkar därmed bifall till reserva-
tion 5 som handlar om att det bör göras en översyn av
Ungdomsstyrelsens och Allmänna arvsfondens bi-
dragsgivning till ung kultur.
Jag har uppehållit mig länge kring frågan om
ungdomars möjligheter att påverka sin kultur. Efter-
som det är många fler frågor som är av stor vikt för
ungdomar ska jag helt kort orda också om några and-
ra områden.
I samband med budgetbehandlingen i höstas be-
slutades att reglerna för statsbidrag till ungdomsorga-
nisationer skulle ändras. Det skulle inrättas tre nya
kriterier där bl.a. ungdomsorganisationer för handi-
kappade skulle tillgodoses. Det är bra!
Dessutom skulle vissa dispensmöjligheter finnas,
precis som Dan Kihlström här tidigare berättade om.
Centerpartiet anser att det är viktigt att invandra-
res ungdomsorganisationer får behålla statsbidraget.
Vi vet att invandrare, speciellt kvinnliga invandrare, i
väldigt liten utsträckning deltar i föreningslivet. Det
är viktigt att de kan få bidrag utan att behöva ange
särskilda skäl och därmed få dispens för att få bidrag.
Ungdomsorganisationerna har stor betydelse som
brobyggare mellan olika kategorier av ungdomar i det
mångkulturella samhället. Det argumentet ställer
också utskottet upp på. Men man kan inte tillstyrka
motionen trots att vi under den senaste månaden väl-
digt påtagligt har kunnat se hur viktigt det är att stär-
ka broarna mellan invandrare och övriga medborgare.
Ett av de största problemen i ungdomarnas upp-
växtmiljö är den rikliga tillgången på droger. Ung-
domarna konsumerar mycket alkohol, och de provar
narkotika. Det är en skrämmande ökning enligt rap-
porterna. Narkotikan är i dag lättåtkomlig. En del
sorter är dessutom billiga, t.ex. GHB. Man kan köpa
en kapsyl GHB för 15-30 kr. Det är därför viktigt att
ungdomarna får ordentlig information om hur droger
påverkar kroppen. Där har naturligtvis föräldrarna
och skolan en viktig funktion att fylla. Men det är
också svårt för föräldrarna att ge ungdomarna bra
information eftersom det ständigt kommer nya droger
på marknaden. Det är inte så lätt att vara uppdaterad
om hur de olika drogerna påverkar kroppen.
Av den anledningen bör Ungdomsstyrelsen få i
uppdrag att organisera en nationell kampanj mot
drogmissbruk. Jag avser då den motion som Miljö-
partiet ligger bakom och som vi i Centern stöder.
Annat som påverkar våra barn och ungdomar ne-
gativt är medierna. Där visas s.k. kroppsideal upp.
Barn exploateras i reklamen på ett sätt som stressar
dem. Barnen tror att de måste se ut som man gör i
reklamen eller leva det hektiska liv som medierna
visar upp. Vi anser att det behöver göras en utredning
för att få fram fakta om hur barn och ungdomar på-
verkas av detta.
Herr talman! Jag står bakom alla Centerns reser-
vationer men yrkar bifall bara till reservation 5.