Fru talman! Propositionen 1998/99:115 På ung-
domars villkor - ungdomspolitik för demokrati, rätt-
visa och framtidstro togs fram i samarbete mellan
Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet.
Vi i Vänsterpartiet står fortfarande bakom propo-
sitionens inriktning, med betoning på en generell,
sektorsövergripande och målstyrd ungdomspolitik
som inkluderar uppföljning och analys. Den nya ung-
domspolitiken slogs fast i betänkandet
1999/2000:KrU4.
Vänsterpartiet står bakom dagens betänkande med
ett viktigt undantag, nämligen behandlingen av ål-
dersgränser för ungdomar - läs: vuxna, myndiga
ungdomar. Denna fråga behandlades redan i ungdom-
spropositionen, där regeringens bedömning var:
"Initiativ bör tas till överläggningar med restaurang-
branschen i syfte att de differentierade åldersgränser-
na för män och kvinnor på sikt avskaffas."
I propositionen konstaterades att den s.k. ålders-
gränsutredningen genomförde en kartläggning av de
författningsreglerade åldersgränser som berör unga
människor upp till 30 år samt vissa andra åldersgrän-
ser som upprätthålls i samhället, t.ex. de åldersgränser
som nu är ifrågasatta - inte sällan ska män vara 23 år
för att komma in på en restaurang medan det räcker
med att vara 20 år för den som är kvinna. Man ge-
nomförde också en hearing inom ramen för utred-
ningsarbetet, där man diskuterade olika åldersgränser.
I propositionen från 1998 menade regeringen att
differentierade åldersgränser kan medföra att unga
män stängs ute från nöjesliv - t.ex. restauranger,
diskotek och nöjeslokaler - vilket kan resultera i att
de känner sig kränkta och frustrerade. Detta kan i sin
tur leda till ökad aggression och våld på gator och
torg.
Regeringen menar att man på sikt ska verka för att
ta bort åldersgränserna, inte minst i ett jämställdhet-
sperspektiv, och att man ska initiera överläggningar
med branschen i syfte att på sikt avskaffa gränserna.
I det betänkande vi diskuterar i dag kan vi läsa oss
till att dessa överläggningar har misslyckats. Om man
går ut på olika krogar och nöjeslokaler runtom i lan-
det kan man fortfarande konstatera att dessa ålders-
gränser, där man differentierar godtyckligt vad gäller
kön, upprätthålls.
I motion Kr285 från Vänsterpartiet begär vi därför
en utredning i syfte att klarlägga hur olika åldersgrän-
ser används och påverkar den som har uppnått myn-
dig ålder, dvs. 18 år. Om åldersgränser används utan
klara motiveringar och starka skäl och där de verkar
diskriminerande på myndiga personer bör utredning-
en föreslå åtgärder som förhindrar möjligheterna att
använda sådana åldersgränser.
I betänkandet framhåller kulturutskottet att frågan
om mer enhetliga åldersgränser kompliceras av att
uppsatta åldersgränser avser så skilda förhållanden
som de ungas rättigheter, skyldigheter och grova
skydd. Det är ungefär samma motivering som Mode-
rata samlingspartiet använder i sitt särskilda yttrande.
Utskottet menar utifrån detta att det torde innebära
stora problem att fastställa en enda enhetlig ålders-
gräns. Utskottet konstaterar att regeringen i januari
2002 har tillsatt en parlamentarisk kommitté som ska
se över frågan om diskrimineringslagstiftning och
även se om den kan gälla ett mer vidsträckt område.
Indirekt kan man läsa sig till att man även ska kunna
titta på den fråga som jag lyfter fram här, dvs. ålders-
gränser för ungdomar på krogar och nöjeslokaler. Vi
får se vad detta ger i framtiden.
Jag tycker dock att argumentationen är något
märklig. Vi argumenterar ju inte för att man ska ha en
enhetlig åldersgräns, som ska gälla allting. Vi säger
inte att när man är 18 år så ska man få adoptera barn,
köra moped, gå på systemet och göra ditten och dat-
ten. Vi säger att om man avviker från en viktig gräns
- för det måste ju betyda någonting att man är 18 år -
så ska det finnas starka skäl för den typen av be-
gränsningar. Vi förordar inte, som vissa andra partiers
representanter gör i betänkandet, en lägre åldersgräns
för att köpa sprit eller andra alkoholhaltiga drycker på
Systembolaget. Vi tycker att det finns starka motiv
och skäl för att man där höjer gränsen till 20 år -
detta för att kunna få en sammanhållen alkoholpolitik.
Det gäller inte minst med tanke på övriga åtgärder
som man har vidtagit på det alkoholpolitiska området
och som har bidragit till att alkoholkonsumtionen i
landet har ökat inte minst bland de unga.
Vi kan inte se några vettiga skäl till att vi ska till-
låta ett system som säger att killar och unga män
alltid ska ha förhållanden med yngre kvinnor och att
det framför allt ska vara på ett visst sätt om man be-
söker en restaurang. Om vi kan komma till rätta med
det så borde vi försöka göra någonting åt det.
Jag kan konstatera att man i Aftonbladets under-
sökning Ungt val ställde denna fråga - efter det att vi
hade väckt motionen. Den 11 februari 2002 redovisa-
des att 71 % av alla tillfrågade ledamöter som man
kunde nå i den här kammaren - det var 209 stycken,
alltså ett ganska stort underlag - vill förbjuda denna
typ av åldersgränser ute på krogar och nöjeslokaler.
Det verkar vara en märklig sammansättning. De finns
tydligen inte i kulturutskottet, förutom vi i Vänster-
partiet. I stort sett alla partier utom Moderaterna vill
att man ska upphäva eller förbjuda åldersgränserna.
Jag vill avsluta med att yrka bifall till reservation
13 och konstatera att vi inte menar att vi alltid ska ha
en enhetlig åldersgräns på 18 år, som man aldrig får
göra undantag från i något avseende. Vi menar i stäl-
let att när man gör undantag så ska det finnas starka
skäl och tydliga motiveringar, och det finns det inte
när det gäller åldersgränser i restaurangbranschen
t.ex.