Herr talman! I detta betänkande behandlas frågor
som rör ungdomspolitik. Jag har kunnat följa utveck-
lingen av detta politikområde sedan jag kom in i
riksdagen 1994, och det är faktiskt med stor glädje
som jag kan konstatera att det har hänt väldigt mycket
under de här åren.
Det är i dag drygt två år sedan som riksdagen, i
december 1999, fattade beslut om en ny inriktning på
ungdomspolitiken. Den tar sitt avstamp i ungdomars
villkor och övergången från att vara ung till att bli
vuxen. Utgångspunkten i ungdomspolitiken är att vi
ska ha jämlika förutsättningar inför framtiden, att vi
ska försöka skapa jämlika villkor oavsett vilken soci-
al, ekonomisk, kulturell eller etnisk bakgrund du har.
Med denna utgångspunkt antog vi tre övergripan-
de mål som ska genomsyra alla politikområden. Ung-
domspolitik handlar för mig om att anlägga ett ung-
domsperspektiv i olika frågor som berör unga männi-
skor. De tre målen handlar om ungas möjlighet till
självständighet, till inflytande och om att ses som en
viktig resurs. Dessa mål ska vara styrande för all
statlig verksamhet och vara vägledande för den
kommunala nivån.
För att konkretisera målen antog regeringen 41
delmål som riktade sig mot de flesta samhällsområ-
den. Ungdomsstyrelsen har gjort en första utvärdering
av delmålen, och genom sin centrala roll som myn-
dighet har Ungdomsstyrelsen samarbetat med 15
olika, statliga myndigheter för att analysera vad som
skett under deras respektive områden. Detta ger oss
en samlad kunskap om ungas levnadsförhållanden i
dag.
I betänkandet finns reservationer om en annan in-
riktning på ungdomspolitiken, och jag vill säga att jag
tycker att det är viktigt att vi inte nu ändrar inrikt-
ningen utan följer upp den politik som vi för drygt två
år sedan lade fast. I detta arbete är Ungdomsstyrel-
sens första rapport ett viktigt instrument.
Herr talman! Jag vill bemöta en reservation som
är skriven av Moderaterna och som handlar om Ung-
domsstyrelsen och LSU, Landsrådet för Sveriges
ungdomsorganisationer. I reservationen sägs att Ung-
domsstyrelsens verksamhet ska begränsas och att dess
struktur bör ses över med syfte att avskaffa myndig-
heten i nuvarande form. Eftersom Moderaterna inte
vill ha någon form av ungdomspolitik kan jag förstå
den uppfattningen när det gäller myndigheten. Vad
jag däremot finner mycket anmärkningsvärt är skriv-
ningarna om LSU. Landsrådet är en paraplyorganisa-
tion för ungdomsorganisationerna. Medlemmar i LSU
är politiska ungdomsförbund, religiösa organisatio-
ner, invandrar-, handikapp- och miljöorganisationer.
LSU har till syfte att stödja ungdomsorganisationer-
nas verksamhet både nationellt och internationellt.
Men det viktigaste är att LSU är en fri och självstän-
dig organisationen, där det är medlemmarna som styr
verksamheten.
Av moderaternas texter får man den uppfattningen
att staten lägger sig i verksamheten, vilket faktiskt
inte är fallet. Jag blir orolig när jag läser moderater-
nas motion och reservation. Vill moderaterna verkli-
gen att vi från riksdagen ska gå in och styra en en-
skild organisations verksamhet? Ska vi skriva ung-
domarna och deras organisationer på näsan vad de får
tycka och vad de inte får tycka?
LSU:s trovärdighet ligger i att det är en paraply-
organisation. Den dag LSU driver uppfattningar som
inte delas av medlemmarna i organisationen kommer
LSU att få problem, men jag tycker inte att det är
något som vi ska lägga oss i. Det måste vara med-
lemmarna i LSU själva som ska ta en sådan diskus-
sion.
Min uppfattning är klar när det gäller statens styr-
ning av självständiga ungdomsorganisationer. Vi ska
ge dem stöd och hjälp med att bedriva den verksam-
het som de själva beslutar om och som de själva styr.
De ska få utvecklas på sina egna villkor.
Herr talman! Några reservationer tar upp barns
och ungas deltagande i kulturen. Jaag tycker att det är
väldigt viktigt att alla barn och unga får möjlighet
både att uppleva kultur och att själva vara med om att
skapa kultur. Vi vet alla här inne hur viktigt det är att
få utveckla flera av sina sinnen, och jag är övertygad
om att kulturen gör oss som individer både rikare och
starkare.
Det är viktigt att de unga själva får styra över sin
kulturverksamhet. I de ungdomspolitiska målen lyfts
möjligheterna till inflytande upp och att de unga ska
ses som den resurs som de faktiskt är i samhället.
Även de kulturpolitiska målen lyfter fram vikten av
delaktighet och eget skapande. Jag utgår från att de
stöd som ges till ungas egna kulturaktiviteter genom
Kulturrådet, Ungdomsstyrelsen och Allmänna arvs-
fonden på kommunal nivå och på regional- och
landstingsnivå har som krav att de unga ska få vara
med om att styra över verksamheten och att den inte
styrs enbart av vuxna.
Herr talman! Med detta yrkar jag bifall förslagen i
betänkandet i deras helhet.