Fru talman! För ungefär fyra månader sedan, nå-
gon vecka efter den allmänna motionstiden, diskute-
rade vi ungdomspolitik här i kammaren. Då gällde det
motionsyrkanden från den allmänna motionstiden
1999/2000 och 2000/01. Redan då hade nya motion-
syrkanden från årets allmänna motionstid inkommit.
Nu är det dags att behandla dessa motionsyrkanden
här. Vad jag vill säga med detta är att jag tycker att
det är ganska bra att vi med jämna mellanrum får
tillfälle att diskutera ungdomspolitiken - för den är
viktig.
Inledningsvis vill jag yrka bifall till reservation 1
under punkt 1. Självfallet står jag bakom alla krist-
demokratiska reservationer i betänkandet, men för
tids vinning yrkar jag bifall bara till den första.
Fru talman! Den 23 januari hölls en aktuell debatt
här i kammaren om ungdomsvåld m.m. Jag tror att
det var många av oss som nu deltar i den här debatten
som lyssnade på den debatten. Den handlade mycket
om konsekvenserna av mobbning, våld och droger
men också en hel del om förebyggande insatser och
stöd. Jag tycker att det finns en klar koppling mellan
den debatten och de förslag som vi diskuterar här i
dag i kulturutskottets ungdomspolitiska betänkande.
Vi kristdemokrater menar att det behövs en sam-
lad statlig ungdomspolitik som bidrar till att skapa en
helhetsbild av ungdomars situation. Den kan bidra till
en samordning av de statliga insatserna för ungdomar
samt stödja föräldrar, kommuner, ideella organisatio-
ner och andra positiva krafter i samhället. Vi kristde-
mokrater stödde också förslaget att ange tre mål för
ungdomspolitiken. Det första målet handlar om att
ungdomar ska ha goda förutsättningar att leva ett
självständigt liv. Inte minst måste politiken samtidigt
som den medger att ungdomar själva formar sin
framtid befästa att värderingar som människolivets
okränkbarhet, varje människas värde och rätt till
integritet förmedlas till varje ny generation.
Vi har tagit upp det förut, men vi gör det igen. I
regeringens ungdomspolitik behandlas frågor om
självständighet och inflytande på ett utförligt sätt.
Detta är viktigt, och vi kristdemokrater ställer upp på
det. Men vi saknar en annan viktig dimension, nämli-
gen frågan om allmänt välbefinnande. Alltför många
ungdomar mår psykiskt dåligt. Undersökningar visar
att vad ungdomar saknar mest är trygga relationer
med vuxna - inte materiell välfärd. Många känner sig
övergivna och ensamma. De upplever att de inte
behövs eller de har t.o.m. tappat sin identitet och
förlorat framtidstron. Att ha någon att tala med, nå-
gon som vill förstå och lyssna betyder oerhört myck-
et.
Fru talman! Statens roll när det gäller ungdom-
spolitiken bör vara stödjande - inte styrande. Hu-
vudmålen är viktiga, men också delmålen. I reserva-
tion 1 vänder vi oss emot att regeringen själv utfor-
mar delmålen. För att bättre kunna bedöma den poli-
tiska inriktningen för ungdomspolitiken anser vi att
regeringen bör återkomma till riksdagen med kon-
kreta delmål. De nuvarande 41 delmålen har visat sig
vara svåra att följa upp. Många av dem upplevs som
otydliga, och vi anser därför att regeringen ska åter-
komma till riksdagen med förslag till nya delmål.
Genom att återkomma till oss här i riksdagen upp-
märksammas och debatteras ungdomspolitiken på ett
annat sätt än nu, vilket torde vara bra för uppslutning-
en kring de viktiga ungdomsfrågorna.
Fru talman! Jag vill ännu en gång ta upp frågan
om statsbidragen till ungdomsorganisationerna. Jag
vill minnas att jag tog upp den frågan i budgetdebat-
ten i höstas, men det finns anledning att ta upp den
igen. Just nu handlar det om reservation 10. Det är i
grunden ett yrkande från Centern, men som vi krist-
demokrater stöder. Denna fråga har vi diskuterat
under flera år, och vi kristdemokrater har kritiserat
den nya förordning som trädde i kraft den 1 januari i
år och som tillämpas för första gången i fråga om
statsbidrag för bidragsåret 2004. Precis som vi kan
läsa i betänkandet handlar det nu om tre olika bidrag
- strukturbidrag, utvecklingsbidrag och etablerings-
bidrag - med olika krav på medlemsantal och antal
lokalavdelningar. Den speciella situationen för ung-
domsorganisationer för handikappade ska tillgodoses.
I undantagsfall ska det finnas dispensmöjligheter.
Precis som vi har påpekat förut anser vi att de ge-
nerationsövergripande organisationerna missgynnas.
Med anledning av den aktuella reservationen tycker
jag att våra argument blir starkare. Det visar sig att
invandrarnas ungdomsorganisationer, precis som
flera andra ungdomsorganisationer, riskerar att hamna
utanför det nya bidragssystemet. Som förut hänvisas
till dispensregeln. Det måste väl ändå vara lite besvä-
rande att ett antal organisationer hamnar liksom vid
sidan om? För oss är det klart att statens roll ska vara
stödjande - inte styrande.
Förklara för oss varför vissa organisationer inte
kan inrymmas i bidragssystemet utan ska leva på
dispens.
Herr talman! Till slut vill jag ta upp något om in-
ternationellt ungdomsarbete. För oss kristdemokrater
är det självklart att ungdomsfrågorna måste priorite-
ras i det internationella arbetet. Jag tycker mig se en
fara, nämligen den att frågan enbart hamnar inom
själva EU-samarbetet. Detta ska naturligtvis inte
förringas, men det är viktigt att komma ihåg att det
internationella ungdomsarbetet också ska sträcka sig
utanför EU. Ungdomar är en viktig resurs också i det
internationella utvecklingssamarbetet. Det är oerhört
viktigt att öka kunskaperna om och förståelsen för
internationellt solidaritetsarbete hos morgondagens
beslutsfattare. Här spelar de svenska ungdomsorgani-
sationerna en viktig roll. Det är därför Kristdemokra-
ternas uppfattning att staten genom ungdomsstyrelsen
bör stödja ungdomsorganisationernas reguljära inter-
nationella verksamhet, dvs. deras möjligheter att ha
kontakt med sina systerorganisationer i andra länder
och bedriva arbete inom sina internationaler. det är
bakgrunden till vårt ställningstagande i reserva-
tion 12.