Fru talman! Alla är inte för ett svenskt medlem-
skap i EU, men jag är av en rad skäl för det. När
Sverige blev medlem ställdes vi som var för ett med-
lemskap inför en enorm utmaning. De flesta av oss
visste att det faktiskt skulle innebära att en del av de
instrument som vi använt i alkoholpolitiken åtminsto-
ne skulle förlora sin skärpa. Det skulle bli svårare att
upprätthålla de införselregler som vi hade. EU hade
andra anspråk på oss. Vi förstod också att vi skulle
tvingas vidta en rad andra åtgärder exempelvis på
beskattningens område för att kunna upprätthålla
trovärdigheten när det gäller exempelvis vårt eget
distributionssystem.
Vi sade då att vi trodde att det var möjligt att på
ett klokt sätt möta utmaningarna. Först och främst
behöver vi ju inte göra mer än vad som är absolut
nödvändigt. Jag envisas med att säga att vi inte behö-
ver sänka skatten mer än vad som är absolut nödvän-
digt. Vi ska inte vara först när det gäller att anpassa
skatterna. Det är viktigt att vi upprätthåller ett högt
pris för att minska konsumtionen.
Vi behöver inte vara duktigast när det gäller att
följa EU:s spelregler, men vi ska naturligtvis göra det
som vi är tvingade att göra för att ändå leva upp till
de krav som EU ställer. Vi kan möta den nya situa-
tionen genom att effektivisera våra instrument på
andra områden. Det är då oerhört viktigt att vi får alla
samhälleliga aktörer att ta ett ansvar för att upprätt-
hålla alkoholfria zoner, som Yvonne Oscarsson säger.
Jag tror att det är en framgångsrik strategi att se
till att unga människor inte börjar konsumera alkohol
förrän högre upp i åldrarna och att se till att skolan
blir alkoholfri. Vi ska hålla fast vid ambitionen att
kunna erbjuda ungdomsgårdar och föreningsgårdar
som är alkoholfria. Vi ska erbjuda stöd till förenings-
livet för barn och ungdomar och få idrottsrörelsen att
engagera sig för att hålla alkoholen borta från idrot-
ten.
Vi kan gå igenom bit för bit av samhället och frå-
ga oss: Kan vi hålla alkoholen borta här? Då kan vi
klara de utmaningar som vårt EU-medlemskap ställer
oss inför. Jag menar att det här arbetet är på gång.
Samtidigt som vi för att behålla Systembolaget har
tvingats acceptera en viss förändring av Systembola-
gets verksamhet möter vi detta med åtgärder på andra
områden.
Men vi kan bli framgångsrika bara ifall vi också
argumenterar inför varje enskild medborgare om detta
och får medborgarna att ställa upp. Jag kan berätta att
jag har förärats en egen hemsida av Moderata Ung-
domsförbundet i Stockholm. Den heter Förmyndare
nu eller något liknande. På hemsidan drivs en enorm
kampanj mot, som man säger, alla strävanden efter
förmynderi. Det som man har irriterat sig över är att
jag har sagt att jag inte tycker att det är rimligt att
krogarna serverar alkohol fram till kl. 5 på morgonen
och dessutom att jag inte tycker att det är rimligt att
man börjar servera alkohol på morgonen. Om man
har den minsta egen erfarenhet av dessa problem och
vad det betyder är man livrädd för att vi snabbt ska gå
tillbaka till en utveckling som vi dessbättre var på väg
bort från under 50-, 60- och 70-talen.
Jag är stolt över att betraktas som förmyndare i
det sammanhanget. Det är viktigt att vi tar ett ansvar.
Men jag inser att det inte räcker att vi är några styck-
en som gör det. Vi måste arbeta entusiastiskt för det-
ta.
Jag ska passa på att instämma i Yvonne Oscars-
sons tack till Elver Jonsson. Han är en av dem som
vågat ta fajten. Han har vågat ta debatten och engage-
rat sig för detta. Jag hoppas att han fortsätter göra det.
Vi behöver vara många som gör det för att lyckas.
Sedan kan vi ha olika uppfattningar om hur effek-
tiv man är och ifall regeringen har gjort rätt. Men det
är viktigt att vi som står för en restriktiv alkoholpoli-
tik faktiskt ser till så att andra ställer upp på våra
tankar.