Fru talman! Jag vill också tacka socialministern
för svaret, och jag vill också tacka Elver Jonsson som
har ställt dessa viktiga frågor.
Jag vill speciellt tacka socialministern för det sista
han sade i sitt svar, nämligen att ministern och Sve-
rige kommer att jobba för att alkohol ska behandlas
som en hälsodeterminant och folkhälsofråga i EU och
inte som en handelsvara bland andra varor. Det känns
oerhört bra, och det gläder mig verkligen. Jag tackar
speciellt för att vi får detta så tydligt beskrivet för oss.
Socialministern hänvisade till det beslut riksdagen
fattade den 21 februari. Vi beslutade om den natio-
nella handlingsplanen för att förebygga alkoholska-
dor. Det är alldeles riktigt att det inte går att kom-
mentera det arbetet än eftersom det är just igångsatt.
Men nog tycker jag att det tål att prata mer om al-
koholfrågan. Jag såg en siffra förra veckan att det
finns de som tror att alkoholskadorna i vårt land kos-
tar 130 miljarder kronor. Då vet jag att man inte har
räknat in speciellt mycket kostnader kring anhörigas
lidande eller för att de behöver vara lediga från jobbet
på grund av att de lever tillsammans med någon som
brukar eller missbrukar för mycket alkohol.
I det sammanhanget kan de 550 miljoner som man
har anslagit för att titta på detta tyckas som en droppe
i havet, men det är ju extrapengar.
Jag ska också välkomna socialministern till den
grupp människor som ibland brukar kallas vuxna barn
till alkoholister. Jag tillhör också den gruppen. Det är
en grupp som det hittills har varit väldigt tyst om.
Min förhoppning är att det kanske börjar hända fler
saker nu när det blir mer kända människor än vad jag
är som sluter sig till den gruppen. Jag har haft förmå-
nen att jobba med den gruppen människor. Det har
hjälpt mig privat, men det har också gjort att jag har
fått en oerhörd insikt om hur man påverkas när man
har levt med en människa som har missbrukat alko-
hol.
I Aftonbladet i förra veckan var det en artikelserie
om barn till alkoholister. Man beräknar att de här
barnen kan vara så många som 200 000. Den grupp
vuxna som är barn till alkoholister, den grupp som
socialministern och jag tillhör, kan röra sig om så
många som en halv miljon människor. Många av
dessa klarar naturligtvis att leva sina liv på ett bra
sätt. Vissa klarar det med lite hjälp, men många be-
höver väldigt mycket hjälp. Jag tycker att den grup-
pen är värd att stötta. Jag frågar då socialministern
om han i det här läget kan tänka sig några konkreta
insatser för just den gruppen, vuxna barn till alkoho-
lister.