Fru talman! Gudrun Lindvall har frågat miljömi-
nistern om han avser att verka för ändringar i EG:s
regelverk så att varje upphandlare i regel kan ställa
miljökrav och vidare om han avser att verka för en
informationsinsats till kommuner och landsting så att
tjänstemän och förtroendevalda inte kan hindra att
miljökrav ställs vid upphandling av t.ex. jordbruks-
produkter.
Arbetet inom regeringen är så fördelat att det är
jag som skall svara på interpellationen.
Inledningsvis bör nämnas att lagen om offentlig
upphandling och EG:s upphandlingsdirektiv redan i
dag ger utrymme att ställa miljökrav vid offentlig
upphandling. Miljöfaktorer kan vägas in i bedöm-
ningen om det föreligger ett direkt samband mellan
miljökraven och föremålet för upphandlingen. Där-
emot anses det inte tillåtet att beakta miljökrav som
inte har ett sådant direkt samband. Exempelvis får
man vid upphandling av en vara inte ställa miljökrav
som gäller transporten av varan.
Inom Regeringskansliet arbetar en berednings-
grupp med att ta fram ett förslag till en svensk stånd-
punkt om vilka miljökrav som bör kunna få ställas
vid offentlig upphandling. Avsikten är att Sverige
utifrån den ståndpunkten skall verka för att EG-
direktiven klargörs eller ändras så att det tydligt
framgår vilka miljökrav som får ställas.
Kommissionen skall under första halvåret 1999 i
ett tolkningsmeddelande förtydliga under vilka förut-
sättningar miljökrav får ställas vid offentlig upphand-
ling. Meddelandet diskuteras nu i EU:s rådgivande
kommitté för offentlig upphandling. Regeringskansli-
et har i en skrivelse till kommissionen bl.a. framfört
att det är angeläget att skapa klarhet på det här områ-
det. Det skall vara möjligt att ställa krav på att pro-
dukter som köps in uppfyller kriterier för miljömärk-
ning. Det är dock angeläget att kommissionen först
gör en analys av de samhällsekonomiska effekterna
och särskilt då effekterna för näringslivet, små och
medelstora företag. Vidare bör man analysera under
vilka förutsättningar det kan vara förenligt med in-
gångna internationella avtal, exempelvis GPA, Go-
vernment Procurement Agreement).
Sverige anser att offentliga upphandlare skall
kunna ställa krav på att anbudsgivare har ett miljö-
ledningssystem. Det är dock angeläget att kommis-
sionen även här först gör en bedömning av och väger
in samhällsekonomiska effekter som skulle kunna
uppstå.
Sverige anser vidare att också miljökrav på till-
verkningsprocessen och transporter är intressanta
frågor som kommissionen bör analysera.
Att sprida information om hur miljökrav kan stäl-
las och utvärderas är en viktig del i arbetet med att
utveckla en miljöanpassad offentlig upphandling. En
större enhetlighet och tydlighet från myndigheterna
förutsätter mer samordnade insatser och att olika
upphandlande enheter utnyttjar varandras erfarenheter
och goda exempel. Av denna anledning har regering-
en under 1998 inrättat Delegationen för ekologiskt
hållbar upphandling. Delegationen har i uppgift att
arbeta pådrivande för att den offentliga upphandling-
en skall vara ett instrument för att åstadkomma en
ekologiskt hållbar samhällsutveckling. Delegationen
skall bl.a. initiera och utveckla konkreta vägledningar
och metoder för hur miljökrav, kvalitetskrav och
andra krav på ekologisk hållbarhet kan ställas vid
offentlig upphandling inom stat, kommun, landsting
samt offentligtägda bolag. Den skall också initiera
utbildningar för upphandlare och leverantörer.
Jag anser att det är mycket positivt att det under år
1999 kommer att förtydligas i vilken utsträckning
upphandlare får ställa miljökrav. Om nuvarande re-
gelverk inte är förenligt med målet om en hållbar
utveckling bör en logisk konsekvens av detta bli att
ändra upphandlingsdirektiven, med bibehållande av
principerna om lika behandling och icke-
diskriminering.