Hoppa till innehåll
PRESS
Swisha

Frivilligt stöd

Stöd med Swish

Stödet är frivilligt och påverkar aldrig redaktionella beslut.

Mottagare: Simon Axelsson

Lämna tomt för att välja belopp i Swish. Bankens beloppsgränser gäller.

Öppna Swish

Kontrollera att mottagarnamnet är Simon Axelsson och att beloppet stämmer i Swish innan du godkänner med BankID. Meddelande: PRESS0.

Swish till Simon Axelsson, 0761860127
Skanna QR-koden med Swish eller mobilkameran.

Du kan också öppna Swish själv och fylla i numret. Den här sidan kan inte kontrollera om en direkt Swish-betalning har genomförts. Kontrollera betalningen i Swish eller hos din bank.

Fler sätt att stödja PRESS0

Utforska PRESS0 · områden, sidor och verktyg
Anförande · kammaren

Svar på interpellation 1998/99:50 om mil- jökrav vid upphandling

GUDRUN LINDVALL (mp), 1999-01-19 (riksmöte 1998/99).

Talarens profil: röster, uttalanden och ansvar

Fru talman! Jag vill tacka ministern så mycket för

svaret. Detta är en mycket angelägen fråga, eftersom

den handlar om hur vi på olika sätt skall kunna på-

verka den samhällsutveckling som jag hoppas att vi är

överens om skall gå i en ekologiskt hållbar riktning.

Det är helt klart att även kommuner, landsting och

myndigheter måste kunna få agera som fria aktörer på

marknaden, och att agera som fria aktörer är att kunna

välja mellan olika produkter. Därför är det alltså

oerhört angeläget att dessa verksamheter, framför allt

därför att det handlar om stora uppköpare, kan få

ställa miljökrav när de upphandlar. Detta arbete kom i

gång mycket bra i början av 90-talet.

Jag kan som ett exempel ta min egen kommun,

Södertälje, där vi tog fram två dokument i vilka anges

vilka miljökrav och miljökriterier som skall gälla vid

upphandling. Det gäller framför allt kemiskt tekniska

produkter, eftersom det var lättast. Men vi diskutera-

de också att ställa krav när det gäller livsmedelsupp-

handling. Då var det KRAV-märket som vi efterfrå-

gade.

Denna verksamhet kom alltså i gång bra. Men ty-

värr kan man säga att många kommuner har känt en

väldigt stor oro och osäkerhet efter det att Sverige

blev medlem i den europeiska unionen, just därför att

den fria rörligheten är en viktig hörnpelare i EU och

att man inte får diskriminera. Kommunerna har känt

att om de går ut och ställer för hårda miljökrav dis-

kriminerar de på ett sätt som EU inte godtar.

Detta innebär att många kommuner har slutat att

vara lika konsekventa och lika radikala i dag som de

var som kunder på marknaden i början av 90-talet just

på grund av EU. Det är mycket olyckligt.

Därför tycker jag att det är mycket angeläget att

man från regeringens och riksdagens sida talar om att

detta är något som man vill att kommuner och lands-

ting skall ägna sig åt, att man vill att man skall agera

som en part på marknaden som ser till att driva sam-

hällsutvecklingen i en ekologiskt hållbar riktning.

Det är mycket bra att Delegationen för ekologiskt

hållbar upphandling har kommit till stånd. Och jag

hoppas verkligen att detta svar kan tolkas så positivt

som jag försöker att göra, nämligen att Sverige försö-

ker driva på EU så att detta skall bli tydligt. De di-

rektiv som i dag finns innehåller tyvärr en mängd

otydligheter. Om man tittar på den mängd direktiv

som reglerar detta, vilket är en lista, kan man se att

det tyvärr är den fria rörligheten och det icke-

diskriminerande som är det viktigaste. Det gör att det

sätts käppar i hjulet.

Ett exempel som jag tar upp i min interpellation

och som inte berörs i svaret handlar om livsmedel. Är

det möjligt för en kommun att ställa krav på att det

t.ex. skall vara ekologiskt framtagna livsmedel, eller

anses det vara en diskriminerande åtgärd? Anses det

inte vara, som krävs, någonting som påverkar pro-

dukten? Eller som ministern säger i svaret, att det

skall föreligga ett direkt samband mellan miljökraven

och föremålet för upphandlingen. Anser man att od-

lingsformen är någonting som inte hör hit vid upp-

handlingen, eller är detta ett krav som skall ställas?

Jag skulle gärna vilja ha ministerns synpunkt på

det, därför att just när det gäller livsmedel kan jag se

att det nog är inom detta område som de flesta kom-

muner börjar backa i dag därför att de känner att de i

detta sammanhang är ute och tassar på något som EU

inte godtar. Det skulle jag alltså vilja veta.

Jag skulle också vilja höra vad ministern menar

med det som står i svaret om att man först skall göra

en analys av de samhällsekonomiska effekterna, och

särskilt då effekterna för näringslivet. Det låter lite

märkligt. De effekter som man vill ha när man går ut

och upphandlar är naturligtvis att man vill gynna de

företag som tar fram miljömässigt bättre produkter än

de företag som inte tar fram miljömässigt bättre pro-

dukter. Naturligtvis innebär det att de företag som

inte lever upp till kraven inte får beställningar, och

naturligtvis måste det vara negativt för dem. Därför

vill jag veta vad som menas med dessa effekter för

näringslivet. På flera ställen i svaret återkommer

ministern till att man skall väga in samhällsekono-

miska effekter. Jag skulle vilja veta lite mer vad mi-

nistern avser med det.

Jag hoppas att Sverige kommer att ha framgång

med ambitionerna som måste vara höga på detta om-

råde om vi skall nå en ekologiskt hållbar utveckling.

Debatten

Hämtad sida: 9

9 rader

Källa: Sveriges riksdag. Originalet hos riksdagen Källfil hämtad 2026-10-13.

GUDRUN LINDVALL (mp): Svar på interpellation 1998/99:50 om mil- jökrav vid upphandling (1999-01-19) — PRESS0