Hoppa till innehåll
PRESS
Swisha

Frivilligt stöd

Stöd med Swish

Stödet är frivilligt och påverkar aldrig redaktionella beslut.

Mottagare: Simon Axelsson

Lämna tomt för att välja belopp i Swish. Bankens beloppsgränser gäller.

Öppna Swish

Kontrollera att mottagarnamnet är Simon Axelsson och att beloppet stämmer i Swish innan du godkänner med BankID. Meddelande: PRESS0.

Swish till Simon Axelsson, 0761860127
Skanna QR-koden med Swish eller mobilkameran.

Du kan också öppna Swish själv och fylla i numret. Den här sidan kan inte kontrollera om en direkt Swish-betalning har genomförts. Kontrollera betalningen i Swish eller hos din bank.

Fler sätt att stödja PRESS0

Utforska PRESS0 · områden, sidor och verktyg
Anförande · kammaren

Svar på interpellation 1998/99:50 om mil- jökrav vid upphandling

CARINA HÄGG (s), 1999-01-19 (riksmöte 1998/99).

Talarens profil: röster, uttalanden och ansvar

Fru talman! Jag läser i Erik Åsbrinks svar:

"Kommissionen skall under första halvåret 1999 i ett

tolkningsmeddelande förtydliga under vilka förutsätt-

ningar miljökrav får ställas vid offentlig upphandling.

Meddelandet diskuteras nu i EU:s rådgivande kom-

mitté för offentlig upphandling. Regeringskansliet har

i en skrivelse till kommissionen bl.a. framfört att det

är angeläget att skapa klarhet på det här området. Det

skall vara möjligt att ställa krav på att produkter som

köps in uppfyller kriterier för miljömärkning."

Jag skulle gärna vilja ha klarhet i vilken miljö-

märkning det är man talar om. Under vilka förutsätt-

ningar kommer detta att verka? Är det de miljömärk-

ningar som vi ser på produkterna ute i handeln i dag

är alla dessa märkningar redan nu mycket förvirrande.

Det är bra att de finns, men vi vet att vi saknar en

samordning, någonting som skulle ge konsumenten

tydliga riktlinjer. Jag vill veta vilka miljömärkningar

det är man talar om.

Dessutom vill jag gärna än en gång understryka

hur viktigt det är att det finns en samordning mellan

de olika politiska nivåerna. Jag vet att de ekonomiska

intressena är en mycket stor motkraft. De har inte

intresse av att långsiktigt värna om ekonomin, vilket

är detsamma som att värna om miljön. De har ett

kortsiktigare ekonomiskt vinningssyfte.

Jag tycker att man kan lyfta fram Rio 1992 och

tillkomsten av Agenda 21-programmet. Efter det har

FN:s kontor för upphandling startat ett green office-

initiativ. Man kan säga att det är ett miljökontorspro-

gram. Det övergripande målet för detta program är att

optimera en effektiv användning av naturresurserna

med start inom UNDP. Där tar man upp fyra princip-

er: omvärdera behovet för att minska miljöpåverkan,

minska konsumtionen av material, återanvända mate-

rial och avfall samt minska energikonsumtionen. Man

har jobbat med att ta fram olika kriterier för kontors-

material osv.

Jag tycker att det är mycket bra att ett FN-organ

tar på sig detta ansvar. Vi har jobbat aktivt med Rio-

frågorna på andra plan. Det är klart att det här också

måste hänga ihop med upphandlingen. Jag hoppas att

Erik Åsbrink har lite mer att ge till svar på det områ-

det.

Debatten

Hämtad sida: 9

9 rader

Källa: Sveriges riksdag. Originalet hos riksdagen Källfil hämtad 2026-10-13.

CARINA HÄGG (s): Svar på interpellation 1998/99:50 om mil- jökrav vid upphandling (1999-01-19) — PRESS0