Herr talman! Göran Persson talade inte om den
gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken i EU.
Han talade om svensk alliansfrihet. Jag anknöt till
detta i min replik och frågade hur han ställer sig till
vad som skulle hända om ett medlemsland i EU blev
angripet. Kan Sverige då stå neutralt? Det svarade
Göran Persson inte på.
Ute i Europa framstår det som obegripligt att en
regering som säger sig ha kontroll över statsfinanser
och inflation avstår från de fördelar som den gemen-
samma valutan innebär. Än mer mystiskt blir det att
denna regering inte ens har någon uppfattning om
huruvida euron skulle vara bra eller dålig för Sverige.
Varför har Göran Persson ingen egen uppfattning i
den fråga som han har betecknat som den som blir
den viktigaste under hans statsministertid?
Så gäller det då jobben. Här menar jag att social-
demokraterna bedriver ett typiskt dubbelspel. De
säger sig ha fört in sysselsättningspolitiken i EU. Vi
hörde om det här särskilda kapitlet. Där föreskrivs en
ordning för att hantera sysselsättningsfrågorna. Då
skall man ställa upp rekommendationer varje år som
medlemsländerna förväntas följa.
Gång på gång har det visat sig att den svenska re-
geringen inte följer de rekommendationer den själv
har ställt sig bakom i ministerrådet. Ett nytt exempel
på detta är alltså den handlingsplan som färdigställdes
i förra veckan och som skickades till Bryssel inför
toppmötet i Köln. I stället för att ta fasta på EU:s
riktlinjer utgör den en sammanfattning av vårpropo-
sitionen. Med denna plan sveks för femtioelfte gång-
en alla förhoppningar om åtgärder mot strukturfelen i
svensk ekonomi. Varför vara med om att utfärda
rekommendationer när man inte följer dem?
Vad skall det tjäna till att tala vitt och brett om
samordnad sysselsättningspolitik och sedan inte delta
när det kommer till kritan? EU har gjort sitt. Man har
den gemensamma marknaden. Man har den gemen-
samma valutan. Sedan ankommer sysselsättningspo-
litiken på de enskilda länderna.