Herr talman! Dagens debatt handlar om hälso- och sjukvårdsfrågor, och jag kommer att hålla mig till de psykiatrisatsningar som har gjorts och de som görs.
Under 2012 beslutade regeringen om en handlingsplan som heter PRIO psykisk ohälsa - plan för riktade insatser inom området psykisk ohälsa 2012-2016.
Handlingsplanen lyfter fram ett antal mål och delmål som kommer att utgöra grund för regeringens arbete inom området. Åtgärderna som berörs riktar sig främst till personer som särskilt riskerar att drabbas av psykisk ohälsa. Inriktningen är på barn och unga samt personer med komplicerade eller omfattande psykiatriska problem.
Regeringen fortsätter också att prioritera tillgängligheten till barn- och ungdomspsykiatrin.
De övergripande mål som regeringen har satt är att vården ska vara jämlik, evidensbaserad, säker och tillgänglig. Omsorg av god kvalitet ska vara lika självklar för personer med psykiska besvär som för personer med fysiska. Delaktighet och möjlighet till inflytande ska finnas för patienten.
De insatser som påbörjades under tidigare år fortsätter, och målen är att omsorgen och vården för personer med psykisk ohälsa ska fungera på en nivå som motsvarar de krav som medborgarna ställer.
Anders Andersson nämnde det, och jag kan också nämna att ca 4,6 miljarder kronor har investerats på insatser inom området, och regeringen fortsätter att avsätta ca 870 miljoner per år. Målet med satsningen är att säkra hållbarheten i redan genomförda åtgärder och att ha en uppföljning så att erfarenheter från tidigare års insatser införlivas i verksamheterna.
Herr talman! Samverkan mellan kommuner och landsting är väldigt viktig för att inga patienter ska hamna mellan stolarna när de söker vård.
Kravet på samverkan mellan kommuner och landsting finns i hälso- och sjukvårdslagen, men det har inte fungerat som man hade önskat. Därför införde regeringen incitament för att främja överenskommelser och samverkan mellan kommuner och landsting. Det har lett till att brukarens behov hamnar i centrum och att inflytandet har ökat.
Handlingsplanens syfte är också att skapa en långsiktig struktur för att stödja landsting och kommuner i deras arbete med att utveckla vården samt ledning och styrning.
Varje år ska en överenskommelse mellan kommuner och landsting träffas där ambitionen i prestationsmålen ökar. Tanken är att denna typ av överenskommelse ska träffas varje år fram till 2016, vilket skapar en tydlighet för huvudmännen och tryggar en verklig förbättring av de insatser som görs.
Prestationsbaserade satsningar fungerar bra då det ställs krav på motprestation. I detta fall ställer regeringen två krav, och det ena är att det ska finnas samverkan kring behoven som barn, unga och vuxna med psykisk funktionsnedsättning har. Det andra handlar om sättet kommuner och landsting samverkar på.
Överenskommelserna går ut på att stärka och förbättra vården och omsorgen för personer som lider av psykisk ohälsa.
Herr talman! Statskontoret har i sin slutrapport
Statens psykiatrisatsning
kommit fram till följande:
1. Det är bättre förutsättningar för en mer kompetent vård och omsorg genom att personal har bättre möjligheter till fortbildning. 100 000 utbildningsplatser har ordnats.
2. Nya kvalitetsregister och inrapportering av data från vården har möjliggjort förbättring av uppföljning av den psykiatriska vården.
3. Det är i dag fler utförare som erbjuder sysselsättning för människor med psykiska funktionshinder, vilket också har lett till att fler är sysselsatta.
Med detta vill jag yrka bifall till förslaget i betänkandet och avslag på motionerna.
(Applåder)