Hoppa till innehåll
PRESS
Swisha

Frivilligt stöd

Stöd med Swish

Stödet är frivilligt och påverkar aldrig redaktionella beslut.

Mottagare: Simon Axelsson

Lämna tomt för att välja belopp i Swish. Bankens beloppsgränser gäller.

Öppna Swish

Kontrollera att mottagarnamnet är Simon Axelsson och att beloppet stämmer i Swish innan du godkänner med BankID. Meddelande: PRESS0.

Swish till Simon Axelsson, 0761860127
Skanna QR-koden med Swish eller mobilkameran.

Du kan också öppna Swish själv och fylla i numret. Den här sidan kan inte kontrollera om en direkt Swish-betalning har genomförts. Kontrollera betalningen i Swish eller hos din bank.

Fler sätt att stödja PRESS0

Utforska PRESS0 · områden, sidor och verktyg
Anförande · kammaren

Naturresursfrågor och vattenrätt

GUDRUN LINDVALL (mp), 1999-03-24 (riksmöte 1998/99).

Talarens profil: röster, uttalanden och ansvar

Fru talman! Flera kommer att tala för Miljöpartiet

i den här frågan. Att även jag yttrar mig med anled-

ning av det här betänkandet beror på att jag har en

motion där en av att-satserna har gått till bostadsut-

skottet. Att-satsen lyder: "att riksdagen som sin me-

ning ger regeringen till känna vad i motionen anförts

om att ingen ytterligare utbyggnad av vattenkraft

skall ske i Sverige utan att de rinnande vattendrag,

oavsett storlek, som finns kvar skall bevaras".

Det här handlar återigen om att det finns ett hot

mot det rinnande vattnet. Den här gången ligger hotet

i den överenskommelse som Socialdemokraterna,

Centern och Vänsterpartiet gjorde i energiuppgörel-

sen. Då anslog man nämligen 150 miljoner kronor

som under en femårsperiod skulle användas som

investeringsbidrag till småskalig vattenkraft.

Det har gång på gång i kammaren bedyrats att det

här inte skulle vara ett hot mot strömmande vatten

utan att dessa medel enbart skulle gå till vatten som

redan är utbyggda, men verkligheten har inte riktigt

sett ut så.

I Naturvårdsverkets aktionsplan för biologisk

mångfald slår man fast: Vattenkraftsutbyggnaden har

påverkat en mycket stor del av Sveriges vattendrag,

vilket har fått starkt negativa konsekvenser för biodi-

versiteten.

Lite senare i rapporten heter det:

De outbyggda vattendragens betydelse för biolo-

gisk mångfald är sådan att bevarandeintressena i

fortsättningen måste sättas före exploateringen av

vattendrag. Kvarvarande opåverkade forsar och

strömsträckor skall inte exploateras.

Den här uppfattningen från Naturvårdsverket de-

lar vi i Miljöpartiet. Vi anser att vattenkraften är fär-

digutbyggd. Vi har naturligtvis ingenting emot att

man byter till modernare teknik på de ställen där

vattenkraft finns - det finns i dag många möjligheter

att byta till en modernare teknik och få ut betydligt

mer energi i de kraftverk som finns - men en ytterli-

gare utbyggnad motsätter vi oss rejält.

Det handlar alltså om biologisk mångfald, om de

arter som är beroende av strömmande vatten, arter

som ofta är mycket specialiserade och som inte alls

har någon möjlighet att flytta på sig.

Nu finns ånyo ett akut hot mot många forsar. Jag

kan berätta t.ex. om att Östafors i Holjeån, Olofström,

är hotat. Här finns forsärla, strömstare och kungsfis-

kare, arter som är beroende av strömmande vatten. En

del av området är naturreservat sedan år 1985.

Årån, Värnamo, är ett annat exempel. Här har

man en mycket artrik bottenfauna med flera hotade

arter.

Svågan, Hudiksvalls kommun, är ett annat exem-

pel, där Naturskyddsföreningen har varit mycket

aktiv. Det har nu kommit en vattendom, som kommer

att överklagas. Här finns flodpärlmusslan, en art som

är klassad som sårbar på Naturvårdsverkets lista över

hotade arter. Dessutom finns den med i EU:s habitat-

direktiv, där det står att man skall spara biotoper där

flodpärlmusslan finns.

Sörforsån, Sundsvall, är ett annat exempel, där

man har mycket vandrande fisk, t.ex. öring. Parbäck-

arna, Gäddede, Alterälven, Piteå, och Moån i Kalix -

det finns många hotade små vattendrag där det kom-

mit in anmälan om att man vill utnyttja det 15-

procentiga investeringsbidraget för att bygga ut de

sista strömmande vattnen.

Det finns också större älvar som är hotade. I

Ljungån, Bräcke, börjar man titta på Långforsen och

Nedre Långan, Krokom. I Torneälven börjar man,

trots att den är nationalälv, kika på vissa sträckor.

Också Kalixälven är hotad, fastän den är en natio-

nalälv.

Det finns alltså intressen för vilka en kortsiktig

vinst är mycket intressantare än ett långsiktigt beva-

rande av en biologisk mångfald. Det här rimmar

mycket illa med det som vi nu börjar säga om att vi

skall bevara en biologisk mångfald i Sverige. Från

Miljöpartiets sida driver vi mycket hårt att det inves-

teringsbidrag som s, c och v har kommit överens om

skall försvinna. I varje fall skall det absolut inte kun-

na utnyttjas till utbyggnad av strömmande vatten som

än så länge finns kvar för den biologiska mångfalden.

Det här är viktigt för oss, och det är också viktigt

internationellt. Vi kan se att Sverige i mångt och

mycket har både en fauna och en flora i det ström-

mande vattnet som inte finns på så många andra stäl-

len. Vi måste ta både ett nationellt och ett internatio-

nellt ansvar för den biologiska mångfalden enligt

många av de konventioner som vi har skrivit på, som

t.ex. Riokonventionen och Bernkonventionen.

Det här tas alltså upp i detta betänkande. Det finns

en reservation nr 2, som jag härmed yrkar bifall till.

Vi är lite förvånade att inte flera partier stöder den

här reservationen. Det intressanta är att under valrö-

relsen sade såväl Centern som Vänsterpartiet att man

egentligen inte var så intresserad av det här investe-

ringsbidraget. Egentligen ansåg man nog precis som

Naturvårdsverket att vi skulle spara den biologiska

mångfald som finns i strömmande vatten. Då måste

man ta konsekvenserna av det. Menar man allvar med

biologisk mångfald och med att spara de här arterna,

kan man inte ha en politik som i andra ledet går åt

precis motsatt håll. Man måste då faktiskt dra in de

här pengarna.

Vi var också aktiva när Miljödepartementet pre-

senterade sin proposition om biologisk mångfald för

några år sedan. Vi hade då en mycket intressant dis-

kussion i kammaren. Det lät egentligen som om vi var

ganska överens, men precis som vanligt när det gäller

miljön och hotade arter är det när det kommer till

kritan andra intressen som får gå före.

I det här fallet är man tydligen beredd att offra

strömsträckor med höga biologiska värden för ett

kortsiktigt intresse. Och dessutom: Att bygga ut de

små älvar som jag har räknat upp ger ett oerhört litet

tillskott till energiförsörjningen, så litet att det faktiskt

nästan är försumbart. Det intressanta är att om man

tittar på ett alternativ, nämligen att byta teknik i de

stora kraftverken, finner man att det ger ett mycket

större energitillskott. Vi menar att om man kan kom-

binera åtgärderna så, att vi kan få mer energi i de

befintliga kraftverken och spara de strömmande vatt-

nen, låt oss då göra det.

Jag hoppas att det finns flera partier som menar

allvar med talet om biologisk mångfald. Det är nu

som ni visar om ni menar allvar - ifall biologisk

mångfald bara är ett vackert begrepp eller om ni vill

spara de hotade arter som t.ex. finns i strömmande

vatten. Det finns alla möjligheter för de partier som

pratar mycket att också i handling visa att de stöder

oss, nämligen genom att yrka bifall till reservation 2 i

betänkandet.

Debatten

Hämtad sida: 25

25 rader

Källa: Sveriges riksdag. Originalet hos riksdagen Källfil hämtad 2026-10-13.

GUDRUN LINDVALL (mp): Naturresursfrågor och vattenrätt (1999-03-24) — PRESS0