Fru talman! Alliansregeringen beslutade den 14 februari 2013 att ge en särskild utredare i uppdrag att se över skyddet för arbetstagare som slår larm om olika former av missförhållanden, oegentligheter eller brott och föreslå åtgärder som syftar till att stärka skyddet och skapa ett tydligare regelverk. Förslaget överlämnades till regeringen i maj 2014 och har nu remissbehandlats och är framme till beslut.
Det är viktigt att missförhållanden inom företag, organisationer och myndigheter kommer fram. Det är viktigt för dem som arbetar där, men det är också viktigt i ett allmänintresse. Flera anmälningar har lett till nya lagar genom åren. Boforsaffären är ett exempel som ledde till lex Bratt - en lag som tillåter anställda att röja företagshemligheter som avslöjar brottslighet. Lex Sarah innebär att den som får kännedom om missförhållanden i vården måste anmäla dem.
Förslaget till ny lag ska öka skyddet för den som anmäler allvarliga missförhållanden på sin arbetsplats. Den nya lagen föreslås gälla även bemanningsanställda. Normalt ska man slå larm internt först. För att sedan kunna gå vidare och även slå larm externt ställs det högre krav på visselblåsaren. Arbetsgivaren ska ha getts möjlighet att återkoppla. Om arbetsgivaren inte har gjort det, eller om den som man ska anmäla till är den som har orsakat olägenheten, kan man larma externt direkt.
Kravet för att visselblåsaren ska kunna få det förstärkta skyddet är att det rör sig om ett allvarligt missförhållande. Det måste röra sig om ett brott som har fängelse på straffskalan eller jämförligt. Brottet måste också ha skett i arbetsgivarens verksamhet. Visselblåsaren kan dock inte med stöd av den nya lagen samtidigt begå brott mot till exempel tystnadsplikten.
Lagen förslås träda i kraft den 1 januari 2017.
Rätten till skadestånd som nu föreslås, om arbetstagaren utsätts för repressalier av sin arbetsgivare på grund av att man larmat om allvarliga missförhållanden i verksamheten, är ett viktigt och välkommet komplement till det skydd som arbetstagare i övrigt har mot repressalier med anledning av en larmhandling.
Det finns i dag i svensk rätt ingen särskild skyddslagstiftning för arbetstagare som slår larm om missförhållanden. Vid arbetstagares larm tillämpas därför en rad olika rättsregler från olika rättsområden. De områden inom svensk rätt som har särskild betydelse för frågan om vilket skydd arbetstagare som slår larm har är gällande regler om yttrandefrihet och meddelarskydd respektive de många olika regler inom arbetsrätten som kan innebära skydd för arbetstagare som slår larm.
Grundlagarna tillförsäkrar var och en tryck- och yttrandefrihet som kan inskränkas endast på det sätt som framgår av grundlagarna. Det skydd som grundlagarna ger en arbetstagare som slår larm om missförhållanden hos arbetsgivaren skiljer sig åt beroende på om det är en privat eller en offentlig arbetsgivare. Men i denna lag likställer vi detta, så att det gäller oavsett arbetsgivare.
Fru talman! Jag yrkar bifall till förslaget i arbetsmarknadsutskottet betänkande 11.