Herr talman! Det som statsrådet nu beskriver i Panama omfattas redan. Brott mot finansmarknadsregler, brott mot hur företag marknadsför sig själva och en hel del annat omfattas ju.
Vad regeringen gör, och snart riksdagen förmodligen, är att man inför en lagstiftning där man också väver in sådant som inte har fängelse i straffskalan och inte bryter mot allt det andra som listas upp. Då är vi tillbaka till det som Sveriges Advokatsamfund säger, och det står uttryckligen i propositionen: Sveriges Advokatsamfund invänder att lagens tillämpningsområde bör bestämmas på ett objektivt sätt och att en allmän hänvisning till etik varken är rättssäker eller ändamålsenlig. Meningen därefter lyder: Lagrådet menar att det är förenat med betydande svårigheter att konstatera vad som är grovt stötande för en majoritet av allmänheten.
Min kritik mot detta är ur ett europeiskt perspektiv. När vi nu får denna lagstiftning här i Sverige är risken att Viktor Orbán tar den i Ungern, att den nya regeringen i Polen liksom en rad andra länder i Europa tar den som har en helt annorlunda uppfattning i ett antal väldigt viktiga frågor för oss, till exempel hbt-rätt och aborträtt. Det skulle göra människor som jag tog upp i mitt anförande till visselblåsare. Detta är bekymmersamt. Det finns ju uppmaningar från Europarådet om att alla länder ska ta fram en lagstiftning, vilket i grunden är bra. Men det betyder att hur vi utformar vår lagstiftning kommer att noteras med mycket stort intresse i andra länder. Att då göra allmänna hänvisningar till majoritetens moraluppfattningar kan leda in på en väg som jag tror inte är särskilt bra i vissa fall. Det gäller inte nödvändigtvis i Sverige men i andra länder i så fall.