Herr talman! Ni som sitter på läktaren! Det dis-
kussionen handlade om sist är ju ett dilemma. Samti-
digt som vi behandlar motioner från allmänna mo-
tionstiden som bl.a. handlar om så viktiga frågor som
mäns våld mot kvinnor och om brottsoffrens situation,
något som det enligt Miljöpartiet är mycket viktigt att
prioritera, pågår utredningar om dessa problem. Det
faktum att en utredning har satts i gång poängterar ju
att frågorna ansetts som mycket viktiga i det här
sammanhanget. Tyvärr har det i fråga om vissa ut-
redningar gått väldigt lång tid. Jag tycker att regering-
en borde ha handlagt dessa frågor på ett snabbare sätt.
Det blev ju ett mycket märkligt förfaringssätt efter-
som betänkandet hänvisar till dessa utredningar och
avslår motionerna trots att det är mycket bra förslag
som finns i dem.
Angående denna diskussion tycker jag att man, om
det finns en färdig utredning och om man har läst vad
den har kommit fram till, inte behöver motionera. Då
finns ju förslagen i denna utredning. Om en utredning
pågår, och om man ser att just de frågor som man
tycker är viktiga finns i direktiven till denna, vet man
ju att frågorna kommer att tas upp här i kammaren.
Det ställningstagandet gjorde jag och Miljöpartiet.
Betänkandet Kvinnofrid om våld mot kvinnor -
jag tycker att det är så fel att säga "kvinnovåld", för
det är ju mäns våld mot kvinnor det handlar om -
kom i juni 1995. Det var väldigt bra att det kom på
sommaren, för då hade jag tid att läsa det. Normalt
har man ju här i riksdagen knappast tid att sätta sig in
i utredningar på ett bra sätt.
Då fann jag att Miljöpartiets yrkanden när det
gällde just våld mot kvinnor fanns i betänkandet
Kvinnofrid. Vid den allmänna motionstiden funderade
jag över om jag skulle dra ut vissa saker ur detta be-
tänkande eller om jag skulle hänvisa till betänkandet.
Då fann jag att det bästa vore att jag hänvisade till
betänkandet Kvinnofrid. I detta betänkande finns
förslag på allt det som jag har yrkat på tidigare. Där-
för har jag i detta betänkande hänvisat till betänkandet
Kvinnofrid, och jag har skrivit ett eget yttrande. Jag
kommer då i samma situation som Alice Åström,
nämligen att jag inte vill säga nej, utan jag kommer
vid voteringen av avstå från att rösta när det gäller
dessa yrkanden. Detsamma tänker jag göra i fråga om
brottsoffer, eftersom en utredning pågår.
Jag håller också med Alice Åström om följande
uttalande: Varför kan vi inte ena oss i denna fråga?
Varför skall vi lyfta fram vissa frågor som vi tycker är
mer viktiga när vi behöver helhetsperspektivet? Alla
som har arbetat med det vet att det är viktigt. Vi kan
inte bara införa förändringar pö om pö när vi har
samtliga förslag.
Jag tycker alltså att uppgiften för oss kvinnor här i
riksdagen nu är att se till att regeringen påskyndar
framtagandet av en proposition. Det sista jag hörde
var att propositionen skulle komma först till hösten.
Vi skall då se till att alla de förslag som finns i betän-
kandet Kvinnofrid också omvandlas till lagförslag i
propositionen. På det sättet kan vi göra något bra.
Detsamma gäller frågan om brottsoffer som är en
mycket angelägen fråga. Utskottet kom överens om
att vi skulle göra denna utvärdering av vad som har
hänt under de senaste tio åren innan vi lägger fram
nya förslag, vilket vissa reservationer handlar om. Vi
måste få denna utvärdering och översyn för att kunna
gå vidare. Därför väckte jag inte några egna enskilda
motioner i detta ärende.
Jag vill emellertid yrka bifall till reservation 6 som
handlar om prostitution. I fråga om prostitution finns
det också en utredning, men den utredningen kom inte
fram till ett resultat som överensstämmer med Miljö-
partiets tankar. Vi vill att den som köper kvinnor skall
kriminaliseras därför att det inte är fråga om ett jäm-
ställt förhållande mellan de prostituerade och kunder-
na. De prostituerade är helt utlämnade till kunden,
och det skulle vara mycket svårt för en prostituerad
att anmäla en misshandel om den prostituerade, enligt
utredningens förslag, också gör sig skyldig till ett
brott. Vi tycker att kunden skall kriminaliseras efter-
som anonymiteten upphävs. Det är då stor risk för
upptäckt. Dessa kunder är ju oftast vanliga familjeför-
sörjare och vanliga medborgare som inte tycker om
att bli upptäckta i detta sammanhang. Bara detta
skulle göra att de avhöll sig från detta.
Det handlar också om det viktiga att sätta upp
normer för den uppväxande generationen - att det inte
är tillåtet för någon som har ett sexuellt behov eller
problem att utnyttja en annan människa på detta sätt.
Vi vet genom undersökningar vilket underläge de
prostituerade kvinnorna befinner sig i och vilka för-
hållanden de har levt under för att hamna i denna
situation.
Den motion som ligger till grund för reservationen
är en flerpartimotion. Socialdemokraterna, Centern,
Folkpartiet, Vänsterpartiet, Miljöpartiet och Kristde-
mokraterna stod bakom den. Det var mycket viktigt
att vi kunde enas om denna kvinnofråga, eftersom det
är så många kvinnor här i parlamentet. Men när jag nu
läser reservationen i betänkandet ser jag att det bara
är Folkpartiet, Vänsterpartiet, Miljöpartiet och Cen-
terpartiet som står bakom den. Socialdemokraterna
och Kristdemokraterna står inte längre bakom detta.
Jag bara konstaterar att jag tycker att det är tråkigt
men att jag hoppas att de socialdemokratiska kvin-
norna kommer att rösta för reservationen. Vi skulle
faktiskt kunna åstadkomma en majoritet.
Miljöpartiet har skrivit en motion om besöksför-
bud. Men eftersom jag ingående har redogjort för att
utredningen kommer att ta upp också denna fråga
kommer jag inte att yrka bifall till denna reservation.
Men visst är den viktig. Det står i betänkandet att
utredningen kommer att följa upp detta, och BRÅ har
också undersökt det, så jag hoppas att det återkommer
ganska snart.