Herr talman! I dag ska vi debattera civilutskottets betänkande 31 som handlar om regeringens förslag för enklare planprocess. I detta ärende ingår bland annat att man vill begränsa detaljplanekravet, att man vill ge kommunstyrelse eller byggnadsnämnd rätt att anta planer utan att gå via beslut i fullmäktige och att planbestämmelser om utformning av byggnadsverk och tomter ska upphöra att gälla efter genomförandetidens slut. Det handlar också om bestämmelser om vad som får regleras i ett exploateringsavtal som ska införas, frågor om energikrav med mera.
Jag vill börja med att yrka bifall till reservation 3. Jag yrkar också bifall till utskottets förslag i punkt 4 i de delar som utskottet avstyrker i regeringens förslag.
Vi socialdemokrater står naturligtvis bakom våra övriga yrkanden, men för tids vinnande yrkar jag inte bifall till dem.
Herr talman! Vårt samhälle står inför stora miljö- och klimatutmaningar. Stora ansträngningar görs runt om i vårt land för att hitta lösningar som ger människor möjligheter att också i framtiden andas frisk luft, dricka rent vatten och behålla ett rikt växt- och djurliv. Kommunerna arbetar hårt med att hitta lösningar som begränsar klimatpåverkan för att på det sättet kunna nå de 16 nationella miljömål som riksdagen har antagit. Det arbetet går inte i den takt som vi hade hoppats, och vi kan konstatera att vi inte har klarat av de tidsramar som är uppsatta i nästan något av dessa miljömål.
Därför blir det mycket konstigt när regeringen lägger fram ett förslag om att förbjuda kommunerna att vid markförsäljning ställa energikrav som går längre än Boverkets regler. Detta förslag innebär att man tar bort kommunernas möjligheter att främja en långsiktig och hållbar utveckling. Det blir också en inskränkning av kommunernas rätt att disponera sin egen mark, vilket också begränsar möjligheten att bygga den typ av bostäder som många i dag efterfrågar. I dag används ungefär 38 procent av den totala energianvändningen till byggnader och bostäder.
Medborgarna ser värdet i att kunna bygga klimatsmart. De kan också skilja på produktionskostnader och driftskostnader, vilket regeringen inte tycks kunna.
Enligt byggkravsutredningen, som kom 2012, höjer kommunala särkrav på energi, miljö och tillgänglighet byggkostnaden med 5-10 procent. Den beräkningen har fått stark kritik för att ha allvarliga brister. Bland annat skiljer man inte i utredningen krav på energi från krav på tillgänglighet och andra lokala krav, vilket innebär att man inte kan dra några slutsatser om merkostnader på grund av de lokala energikraven. Dessutom påvisar många experter att driftskostnaderna för de här husen kommer att bli mycket lägre och att detta därför bör ses i ett längre perspektiv.
Med enhetliga tekniska egenskapskrav menar regeringen att byggandet blir mer förutsägbart och att bostadsbyggandet kommer att öka. Vi socialdemokrater menar att så som förslaget är lagt blir det precis tvärtom. Det kommer naturligtvis att innebära att utvecklingen mot mer energieffektivt byggande försvåras och försenas. Redan tidigare genomförda projekt som rönt stor framgång både här hemma och internationellt kommer att vara väldigt svåra att genomföra i framtiden. Jag tänker på Hammarby Sjöstad, Norra Djurgårdsstaden och flera andra exempel.
Det här förslaget motverkar en hållbar utveckling och att Sverige tappar fart och ännu mer mark på det här området. Det känns helt absurt att vi ska gå emot det som resten av Norden, Europa och delar av den övriga världen arbetar för. Vi har de lägsta kraven i Norden. Och medan EU ställer allt starkare krav på att byggandet ska gå mot nollenergihus lägger regeringen fram förslag om precis det motsatta. Det känns mycket märkligt. De flesta bedömare menar att Boverkets krav är för lågt satta och kommer att innebära en lägre utvecklingstakt och minskar möjligheten att nå de redan uppsatta energi- och miljömålen.
Vi socialdemokrater menar att kraven ska vara höga och tjäna som golv och inte, som regeringen föreslår, ett tak som förhindrar utveckling. I stället för att förbjuda kommunerna att ställa tuffare miljö- och energikrav ska man naturligtvis stimulera dem att i samverkan med byggbranschen skapa förutsättningar för framtidens energi- och kostnadseffektiva bostadsbyggande.
De lokala energikraven utformas på olika sätt i olika kommuner. Vi behöver därför hitta sätt att samordna dem. Men vi ska inte, som regeringen gör, ställa så låga krav att vi går bakåt. Det känns mycket märkligt.
Herr talman! Regler för hur stadsbyggande ska gå till har funnits i flera hundra år. Från början syftade de till att minska risken för brand och olyckor och till att skapa hygieniska, hälsosamma, funktionella, tilltalande och vackra miljöer i våra bostadsområden. I dag tillkommer allt fler utmaningar, bland annat i form av det jag tidigare nämnt, som klimathot och ökande miljöproblem. Också städernas och samhällenas snabba tillväxt och utbredning ställer än högre krav på ett genomtänkt stadsbyggande med en rättssäker och demokratisk planeringsprocess.
Regeringen har under våren lagt fram en proposition om ändringar i planprocessen i plan- och bygglagen. Ändringarna innebär bland annat att detaljplanekravet i stort sett slopas, förutom när det gäller miljöfarlig verksamhet och så kallad sevesoverksamhet. Det skulle innebära att kommunerna själva ska besluta om eller när man vill ta fram en detaljplan för en åtgärd. Regeringen ser på ett primitivt sätt detaljplanen som ett problem när den i stället borde ses som en förutsättning för att lösa frågor om markanvändning när olika intressen står mot varandra.
I dag är regelverket sådant att alla kommuner först ska göra en översiktsplan som beskriver kommunernas tänkta utveckling. Den är dock inte juridiskt bindande och får inte heller vara det. I stället är det detaljplanen som står för den bindande delen, och den fastställs i dag i en öppen och reglerad process som skapar rättssäkerhet och ger hög kvalitet i bebyggelsen.
Regeringens förslag innebär att det kommer att finnas en mängd olika sätt att hantera exempelvis projektering av nya bostadsområden, handel och andra utvecklingsområden.
Skälen till att ändra lagstiftningen menar regeringen är att underlätta för bostadsbyggande, men hur jag än vrider och vänder på det kommer jag till slutsatsen att det blir precis tvärtom. Om man bara ändrar reglerna för detaljplan kommer det att innebära att det inte finns något lagstöd för fastighetsägarna att bygga och ingen skyldighet för kommunerna att bygga gator och allmänna ytor. Byggandet blir oförutsägbart och investeringarna osäkra.
Vi riskerar att det blir olika tillämpningar i olika kommuner i stor utsträckning. Utan detaljplaner blir byggandet komplicerat och kan överklagas på alla grunder. Som om inte det räcker kommer också planering och byggande att bli rättsosäkra, och praxis blir svår att fastställa. Det kommer åtminstone att ta väldigt långt tid innan man kan fastställa en rättspraxis som kan börja fungera.
I andra frågor, bland annat energikrav och kommunala särkrav i energifrågor som jag nyss talade om, har regeringen hela tiden hävdat att det är viktigt med enhetliga regler när det gäller de tekniska egenskapskraven. Det är viktigt för byggbranschen för att kunna bygga billigare och viktigt för att få processerna att gå snabbare. Enhetlighet är en förutsättning, hävdar regeringen i det avseendet. Men i den här frågan anser man alltså inte att enhetlighet är viktigt. Det riskerar att bli en godtycklighet och kanske till och med risk för korruption. Men den allra största risken, som jag ser det, finns i att styrningen av byggandet av bostäder, av handelsetableringar med mera helt skulle överlåtas till marknaden att besluta om. Det skulle naturligtvis få mycket olyckliga sociala konsekvenser samt miljö- och klimatkonsekvenser som följd.
Vi socialdemokrater menar att om man ska ändra reglerna i planprocessen måste man också ändra en mängd följdlagstiftningar för att få det att hänga ihop. Det handlar om jordabalken, miljöbalken, väglagen och ordningslagen. Dessa är bara några av de följdändringar som borde göras om man ska ändra lagstiftningen när det gäller detaljplaner, men de är inte ens utredda.
Det finns en massiv kritik från remissinstanserna, och det mesta av den har inte beaktats. Vi socialdemokrater menar att det behövs mer planering, inte mindre, för att möta de utmaningar vi ser framför oss. Plan- och bygglagen behöver utvecklas - inte avvecklas!
Vi behöver mer översiktliga beslut som ger förutsättningar för snabbare detaljplaneprocesser, en smidigare bygglovshantering och därmed en förbättring för samtliga aktörer på bygg- och bostadsmarknaden.
Det finns andra problem som egentligen är väl kända men som regeringen inte på något sätt har tagit i beaktande i förslaget. Det handlar om kunskap och kompetens. Det handlar om de stora pensionsavgångar som vi vet pågår och kommer, vilka inte har mötts upp med utbildning på universitet och högskolor för planering och byggande. Det innebär att det förmodligen är ett av de viktigaste skälen till långa planprocesser. Det medför hög personalomsättning med bristande kontinuitet i ärendebehandling, sämre kvalitet och fler formella fel.
Inom byggbranschen finns det många sådana här luckor. Det saknas planingenjörer, byggnadsingenjörer och arkitekter med mera, och det måste vi komma till rätta med.
Det säger sig självt att ändringar i lagstiftningen som skapar osäkerhet och komplicerar och försvårar tolkningen av plan- och bygglagstiftningen knappast är vad Sverige behöver. Sverige behöver ett ökat bostadsbyggande.
Sverige behöver fler jobb och mer utbildning för att kunna möta nationella och internationella behov. Ska vi kunna klara det behöver människor någonstans att bo. I dag har hälften av alla kommuner någon form av bostadsbrist. Det gynnar inte näringslivet, det gynnar inte samhällsekonomin, det gynnar inte kommunerna och det gynnar inte människors lust och vilja att vara med i samhällsbyggandet, att bidra med sin kunskap och att helt enkelt vara hela människor med ett eget hem och ett arbete att gå till.
Jag ser fram emot bostadsministerns anförande där jag hoppas att han kan förklara på vilket sätt dessa förslag som jag talat om bidrar till ökat bostadsbyggande.
Jag tackar för detta riksdagsår och önskar alla en fin sommar.