Herr talman! Fri rörlighet av varor, tjänster, män-
niskor och kapital är en central princip i EU-
samarbetet. Sedan ett halvt år tillbaka gäller denna
princip också oss, och för näringslivet har detta bl.a.
inneburit att tidsödande formaliteter vid gränserna har
upphört.
Men inte bara tullfrågorna är viktiga för näringsli-
vet. Också mervärdesskattereglerna är av central
betydelse för den inre marknadens funktion. Förutom
rent handelsmässiga krav på konkurrensneutralitet
medlemsstaterna emellan är det också så att EU:s
budget bygger på en viss andel av medlemsländernas
mervärdesskattebas.
Naturligtvis ställs det krav på att EG:s gemen-
samma kostnader fördelas rättvist mellan staterna. Att
så sker övervakas också noggrant.
Inför införandet av den inre marknaden 1993 fat-
tade rådet beslut om en rad direktiv, som sammanta-
get innebar att mervärdesskatten och punktskatterna i
stor utsträckning harmoniserades. Så långt det är
möjligt skall skattebaserna för de olika skatterna,
skattesatserna och beskattningsförfarandet vara lika, i
syfte att säkerställa den inre marknadens funktion. I
den mån det finns olikheter mellan medlemsländerna
beror det på nationellt framförhandlade undantag.
I Sverige påbörjade vi EG-anpassningen redan vid
skattereformen 1991. Därefter har vi gjort olika jus-
teringar, senast efter folkomröstningen nu i höstas. Nu
har turen kommit till regler för mervärdesbeskattning
av handel med begagnade varor, konstverk och sam-
larföremål.
Dessa regler, som är obligatoriska för medlems-
länderna, antogs av rådet i februari i fjol och skulle ha
varit införda i medlemsstaternas lagstiftning den 1
januari 1995. Av naturliga skäl hann vi i Sverige inte
uppfylla detta. De nya reglerna innebär att en skatt-
skyldig återförsäljares vinstmarginal utgör beskatt-
ningsunderlaget.
Samma regler gäller i EG för researrangörer. Des-
sa regler är i detta sammanhang på intet sätt nyinrät-
tade; de trädde i kraft redan 1978. Men likheten i
beskattningsförfarandet, dvs. marginalbeskattning,
gör att regeringen har valt att sammanföra förslagen i
proposition 202.
Som jag nyss nämnde, är regelverken inom dessa
områden tvingande.
De är införda eller håller på att införas i de övriga
medlemsstaterna.
Konkurrensneutralitet och förhindrande av dub-
belbeskattning gynnar vårt näringsliv. Trots det byg-
ger flera av reservationerna på att Sverige bör behålla
nuvarande interna regler.
Moderaterna och kristdemokraterna begär inte ba-
ra att vi skall bryta mot EG-rätten - vi skall också
försvåra handeln för våra svenska företag. Herr tal-
man! Jag finner detta anmärkningsvärt!
Sverige har förvisso hittills haft ett lätthanterligt
system för handel med begagnade varor. Men den
enkelheten försvinner naturligtvis nu när vi ingår i den
gemensamma marknaden, där andra regler tillämpas.
Att vidhålla ett eget internt system är inte till fördel
för näringslivet.
Detta har även de flesta av remissinstanserna in-
sett, och de har således inte ifrågasatt regelsystemet
som sådant. Vad de däremot har klagat på är rege-
ringens förslag till ikraftträdande den 1 juli i år.
Trots olägenhet för handeln och en viss budgetför-
svagning för staten, har utskottsmajoriteten föreslagit
ett framflyttande av ikraftträdandet till den 1 novem-
ber. Denna framflyttning och regeringens föreslagna
övergångsregler bör ge både Riksskatteverket och de
skattskyldiga rimliga möjligheter att klara omställ-
ningen.
Hela syftet med EU bygger på samarbete. Natur-
ligtvis kan man gå in i samverkan på olika sätt. Kon-
frontation är ett sätt, som bl.a. moderaterna föresprå-
kar. Det är förvånande, eftersom det ju faktiskt - trots
vad K-G Svenson sade - var den borgerliga regering-
en som ansvarade för anslutningsförhandlingarna.
Det är svårt att förstå att inga försök då gjordes att
förändra principerna för t.ex. marginalbeskattning, om
nu dessa är så dåliga som moderaterna anför.
EG-samarbetet är en fortlöpande process, så också
inom mervärdesskatteområdet. Naturligtvis deltar vår
regering i förändrings- och förbättringsarbetet på ett
konstruktivt sätt.
I vårt land är vi duktiga på det här med skattesys-
tem och skattekontroll. Vi har mycket att ge. Men det
finns säkert mycket som också är bra för oss att ta
emot. "Blott Sverige svenska krusbär har" - det är
sant. Men det finns en och annan godbit i de andra
länderna också.
Det är lättare att respektera Miljöpartiet och
Vänstern, eftersom de ju faktiskt gjorde sitt bästa för
att förhindra att medlemskapet blev av. I en gemen-
sam reservation varnar de för en överdriven och
snabb EG-anpassning av momsreglerna.
Jag vill igen påminna om näringslivets behov av
konkurrensneutralitet och också om att de regler som
vi nu skall fatta beslut om inte är fakultativa.
I det aktuella betänkandet från skatteutskottet be-
handlas också en mängd motioner från den allmänna
motionstiden, vilket har framgått av dagens anföran-
den. Jag går inte in på dessa i dag utan återkommer
när de är färdigberedda och regeringen har lagt fram
sina förslag. Det rör sig om moms på tidningar, på
föreningar, osv. Jag kan gärna ta upp detta i repliker.
Herr talman! Jag avslutar med att yrka bifall till
hemställan i skatteutskottets betänkande och avslag på
samtliga reservationer.