Fru talman! Jag deltog också i resan till Norge, och jag lärde mig en del i Norge. Jag lärde mig till exempel att Norge inte är Sverige. Jag lärde mig att den globala ekonomiska kris som vi märker en hel del av i Sverige inte märks i Norge. Jag lärde mig att till och med taxichaufförerna var nöjda med situationen. De brukar vara fronten, känselspröten, om vad som händer. Till och med för att veta hur det står till på kommunal nivå i Sverige kan man fråga taxichauffören. Upp- och nedgångarna för det lokala näringslivet slår direkt. Man ska inte tro att det går att kopiera norska lösningar till Sverige.
Det har dessutom nyligen varit en skrämmande global bostadskris. Det är inte så länge sedan det var en bostadskris i Sverige, för ungefär 20 år sedan. Jag undrar vad Ola Johansson vill säga till dem som vill ha en bostad - det är en centerfråga; hela Sverige ska leva - och inte vill ta risken. Om man ska bosätta sig i Stockholm kan man med relativt stor säkerhet, om man bara orkar stå ut över en konjunkturcykel, få tillbaka pengarna och kanske till och med tjäna något. Men det gäller inte i ett hela-Sverige-perspektiv.
Vad säger man från Centerpartiets sida till den som vill skaffa sig en bostad i en mellansvensk normalstor stad där riskexponeringen är stor? I Norge gäller andra förutsättningar än på dessa orter i Sverige.