Herr talman! Jag vill börja med att yrka bifall till reservation 7, som handlar om en misshandlad makes eller sambos besittningsskydd. Jag yrkar också bifall till reservation 12, som handlar om främjande av kooperativ hyresrätt.
Jag ska tala lite allmänt om hyressättningen. Det har kommit ett nytt hyressättningssystem som bygger på en överenskommelse mellan Sabo och Hyresgästföreningen. Målet med den här överenskommelsen var egentligen att bekämpa marknadshyror som låg som ett hot runt hörnet. Den här överenskommelsen innehåller en del skyddsregler. Man går visserligen mer mot affärsmässighet som princip inom den kommunala allmännyttan, men det finns skyddsregler som innebär att man kan lämna över en del av överskottet till kommunen för att bedriva social bostadspolitik så att människor inte hamnar mellan stolarna utan att det ytterst finns ett medborgaransvar.
Det finns också en skyddsregel som gäller snabba hyreshöjningar under kort tid. Vi tycker att man noga måste följa hur det här nya systemet fungerar i praktiken. Målet är en social bostadspolitik värd namnet. Man måste också följa hyresutvecklingen eftersom man har ändrat hyressättningssystemet. Det är fortfarande förhandlade hyror, men det är inte längre så att alla andra måste rätta sig efter allmännyttans hyror. Det är viktigt att följa detta.
Vi har också ett konkret förslag till förändring redan nu. De andra förslagen kommer i takt med att vi eventuellt ser problem med det nya hyressättningssystemet. Det gäller ombyggnader i hyresfastigheter. Har hyresgästerna gett sitt godkännande till renoveringar och ombyggnader kan man chockhöja hyran. Det finns alltså ett undantag i den skyddsregel som handlar om att man inte kan höja hyrorna väldigt mycket på väldigt kort tid. Har hyresgästerna gett sitt godkännande är de rättslösa mot kraftiga hyreshöjningar. Vi anser att det är en brist. Vi vill att även de som har gett sitt tillstånd ska omfattas av den här skyddsregeln.
Som hyresgäst har man mycket svårt att överblicka vilka hyreshöjningar de här renoveringarna i framtiden kan komma att resultera i. Det är klart att det är lätt att som hyresgäst säga ja till en förbättring, och sedan kommer hyreshöjningen som en chock. Därför anser vi att det här måste förändras omgående så att det inte blir väldigt snabbt chockhöjda hyror.
Den andra frågan jag vill gå in på handlar om misshandlad makes eller sambos besittningsskydd. Vi anser att det besittningsskyddet behöver stärkas. Det finns regler för det, men när ett hyreskontrakt har sagts upp är det inte glasklart i den efterföljande rättsprocessen att en kvinna, vilket det för de mesta handlar om, och hennes barn får bo kvar i lägenheten när hon har blivit misshandlad. Vi anser att hyreslagen behöver förstärkas för att ännu mer tydliggöra besittningsskyddet för dem som är kvar.
I fall av misshandel inom familjen är det ofta inte bara partnern som misshandlas, utan även hela lägenheten blir förstörd. Det gäller inte bara alla föremål i lägenheten utan också själva lägenheten. Det kan leda till att hyresvärden gärna vill bli av med den typen av hyresgäster, men det får inte drabba den som har blivit misshandlad och kanske dessutom fått alla sina tillhörigheter sönderslagna. Det förekommer självfallet att män också blir misshandlade, men i de allra flesta fallen handlar det om kvinnor och barn som behöver ett skydd för att kunna bo kvar i lägenheten även efter det att den har blivit sönderslagen.
En annan fråga som jag tänkte gå in på handlar om förvärv av hyresfastigheter. Där har regeringen upphävt den så kallade förvärvslagen. Tidigare gick den här lagen ut på att man kunde pröva förvärv. Är det till exempel ett oseriöst företag som köper upp hyresfastigheter som man sedan inte renoverar men ändå tar ut ganska höga hyror för - det handlar ju bara om att tjäna pengar - och som redan har visat att man missköter sig kunde kommunen tidigare göra en förvärvsprövning. Det är ofta låginkomsttagare som bor i de här områdena, och de har inte någon valmöjlighet att flytta därifrån. När ett sådant företag ska köpa en ny fastighet kan hyresnämnden i kommunen tillåta en prövning.
Det visade sig att i två tredjedelar av de fall där detta har prövats tillät man ett förvärv, men i en tredjedel av fallen tillät man det inte tidigare. Det kan tyckas lite, men det är ändå rätt många fall. Det är rätt många hyresgäster som på det sättet kanske besparas en usel hyresvärd.
Det är klart att tillämpningen av lagen hade sina brister tidigare. Det var vanligt att man försökte kringgå lagen för att ändå köpa fastigheter. Det handlade om att man köpte aktier och andelar i bolag som ägde hyreshuset, och det var kanske svårt att spåra. Vi anser att detta är en dubbel anledning att skärpa lagstiftningen i stället för att bara ge upp. Det finns självfallet sätt att komma åt så kallade indirekta förvärv där man försöker gå in som en dold ägare, där man inte syns så tydligt utåt.
Vi vill helt enkelt att regeringen ska göra en översyn av den här lagstiftningen och att den ska förtydligas i enlighet med remissinstansernas förslag. De hade också förslag på hur man skulle kunna komma åt dem som kringgår reglerna i dag.
Visst är det bra att lagen har skärpts när det gäller andra delar, till exempel att man är under prövning under tre år när man har köpt en ny fastighet. Missköter man sig då som fastighetsägare kan man straffas för det. Det är alltid mycket bättre att förebygga än att gå in i det akuta skedet. Sedan är jag dessutom rädd för att de kanske sköter sig i tre år, och sedan börjar helvetet för hyresgästerna. Jag tycker definitivt att lagen måste skärpas.
Nästa fråga jag tänkte gå in på handlar om vitesföreläggande för oseriösa hyresvärdar. Det finns vissa möjligheter till vitesföreläggande, men oftast ska det ha gått väldigt långt. Det ska ha gått så långt att det är så mycket fuktskador att man blir direkt sjuk av att bo där och att vatten, värme och toaletter inte fungerar ordentligt. Det ska inte behöva gå så långt innan man kan göra någonting. Vi vill att även mindre allvarliga fel ska rättas till. Sker inte det ska det vitesbeläggas.
Samtidigt vill vi också hjälpa de hyresvärdar och fastighetsägare som ska renovera med statlig medfinansiering. Inom till exempel miljonprogrammen finns det enorma renoveringsbehov. Vi har både morot och piska. Moroten är medfinansiering från staten. Piskan är vitesföreläggande även i mindre allvarliga fall.
Nästa fråga handlar om främjande av kooperativ hyresrätt. Här är egentligen det största problemet bristande kunskap. Det är väldigt många som inte vet vad det egentligen innebär. En liten sammanfattning av vad det betyder är att samtidigt som man har den fördel som bostadsrättsägare har när det gäller inflytande har man också den fördel som hyresgästerna har, det vill säga att man har inte så stor insats som det som regel är när man skaffar en bostadsrätt. Insatserna kan variera från noll kronor per kvadratmeter till ett par tusen per kvadratmeter, men det är ändå en ganska låg insats jämfört med vad det kostar att köpa en bostadsrätt. Det är ingen spekulation i detta, utan när man sedan flyttar därifrån får man tillbaka den insats man har betalat, och så kan någon annan flytta in där i stället.
Det är stora fördelar med detta. Man kan ha inflytande som hyresgäst i kooperativ hyresrätt. Man kan ha inflytande över hyresnivå och fastighetsförvaltning. Man kan bestämma sig för att hushålla med vatten och värme för att pressa ned hyreskostnaden. Man kan bestämma sig för att de boende hjälper till med utemiljö, städning och reparationer. På det sättet pressar man också kostnader och får inflytande över hur saker och ting ska göras i praktiken.
Kooperativ hyresrätt kan också öka rörligheten. Det kan vara ett bra alternativ till ombildningar från hyresrätt till bostadsrätt. Man kan alltså ombilda direkt till kooperativ hyresrätt. Det innebär också en möjlighet för människor som inte har extrema mängder pengar att ingå i den här formen. Om man bor i glesbygden kan det dessutom vara en risk att köpa en bostadsrätt. Man vet aldrig hur värdet påverkas i framtiden, men det vet man ju med kooperativ hyresrätt. Det upplevs som ganska riskfritt. Det kan också leda till flyttkedjor där man frigör lägenheter och villor när inte minst äldre flyttar till kooperativ hyresrätt.
Det vi vill konkret är att Boverket ska få i uppdrag att samla kunskap och sprida information om kooperativ hyresrätt. Målet är att vi helt enkelt ska få fler kooperativa hyresrätter - att fler ska bli intresserade av att bygga dem och att fler ska efterfråga dem.
Nu tänker jag gå in på ombildning från hyresrätt till bostadsrätt. Det finns stora problem när det gäller detta. Målet sades vara att man skulle få en mer blandad bebyggelse, inte minst i miljonprogramsområdena, men egentligen har resultatet blivit det motsatta. Det sker inte många ombildningar i storstädernas ytterområden, utan i stället är det hyreslägenheter med attraktiva lägen i storstädernas innerområden som ombildas, det vill säga där det redan finns mycket bostadsrätter. Det blir alltså ännu fler bostadsrätter, och människor med mindre pengar trängs på det sättet ut.
Vi är väldigt tveksamma till den här utvecklingen, och vi vill också att man ska övergå till tre fjärdedels majoritet vid ombildning. Nu är det två tredjedels majoritet som behövs, och vi anser att det ska vara tre fjärdedels majoritet.
Dessutom vill vi göra en översyn av regelverket. Det måste finnas en gräns för hur många föreningsstämmor man kan kalla till. Om hyresgästerna har sagt nej måste det beslutet kunna gälla under överskådlig tid. Man ska inte kunna kalla till hur många nya stämmor som helst för att försöka tvinga fram ett annat beslut.
Det här vill vi att regeringen ska göra en översyn av och sedan återkomma skyndsamt till riksdagen.