Fru talman! För att ta den sista frågan först: Det har gått för kort tid med tanke på de tre åren. Vi vet inte än. Jag vet inte om Hillevi Larsson har någon siffra på hur många fall det har blivit där det har misskötts och inte fungerat. Det fungerade ju inte heller förut. Nu prövar vi detta, men det måste få gå lite längre tid, så att vi ser hur många som verkligen missköter sig.
Jag håller med om att det är ett väldigt problem med miljonprogrammet som inte har underhållits. Det är de olika fastighetsägarna som har underlåtit att göra det. Då blir det därefter, med bostadssegregation.
Jag förstår inte den rödgröna oppositionens rädsla för bostadsrätter och äganderätter. Ni var ju alla med i Norge och tittade på hur det fungerade där. Jag har själv tidigare bott i Österrike, där det fanns ägarlägenheter, och så hyrde man privat av en privat ägare. Men här i Sverige är man så väldigt rädd för detta som fungerar i andra länder.
Därför skulle jag vilja ställa en motfråga: Vad är det som gör att det är så hemskt med hyresrätter? Där jag kommer från är problemet snarast att det inte finns några bostadsrätter, eftersom det inte finns någon marknad. Det är i storstäder det finns en marknad och man kan göra en bostadskarriär som inte finns någon annanstans. Det är olika problem, som jag antydde i mitt anförande i början.